Här går vi omkring som marsmänniskor. Antenner sticker upp ur huvudet. På hörselkåporna, men man kan undra om det inte är lite sändning inifrån emellanåt. Vi har alla varsin liten värld där vi befinner oss. En bubbla där vi umgås med valfri radiokanal för att skydda våra blomkålsblad (?) mot allehanda bullerproblem.
När vi pratar med varandra så skriker vi för att kunna höra. Munnen rör sig men inget hörs. Ringer det? Oj. (Nu vet jag att det finns med telefonmöjlighet men sådan utrustning har vi inte tillgång till.)
Om man som jag dessutom råkar komma åt knappen som gör att man kan (ska kunna...) höra vad människor i ens närhet säger, då känns det som att sitta inuti ett träd där världens största hackspett försöker komma in. Om man fortfarande har kvar lurarna när man knappar på tangenterna, menar jag då.
Men man får höra mycket. Radio kan vara allmänbildande. Idag var det t ex en HV-spelare som uttalade sig om deras många utvisningar. Nu inför slutspelet så är allt viktigt som ni vet. Han sa nåt i stil med:
"Det behöver inte alltid vara negativt att sitta där."
Nähä? Vad är det positiva i det? För laget måste det väl vara kass? Är det för att man får en extra lång vila mellan isrundorna? "Nä, grabbar, nu är det min tur att vila, jag kör en tjollablängare på Timråspelaren där borta. OK?"
Vi får väl se. Heja HV 71 i alla fall!
Så bra inlägg du gjort idag, det säger så mycket. I bland vill jag bara sitta kvar inne i trädet !och låtsas att jag inte hör:)
SvaraRaderaKram Bibban
Vet du, det skulle vara väldigt skönt ibland... saknar tyvärr förmågan att koppla bort, den där som t ex vissa barn är duktiga på :-)
SvaraRadera