lördag 31 december 2011

Då nollar jag idag då

Väcktes med en liten smekning på näsan. Eller smekning och smekning... det var väl mer i form av en uppfordrande tassputtning. Kikade på klockan och visst, den var ju redan halv sju... Funkar med en ensamstund på morgonen, inga problem. Upp då.
Jag klarade uppstigningen relativt bra, trodde jag skulle ha mer ont i kroppen efter passet igår men det kommer väl. Nu har jag slösurfat en stund, spelat lite Wordfeud och bara njutit av tystnaden.
Nu får det bli ett rasslande, puffande kaffebryggande. Förmiddan blir i packningens tecken. Kolla så de hemmavarande har allt de behöver innan vi drar. Småpill med andra ord.

Idag lämnar jag tränandet därhän (tror jag, har inte riktigt bestämt mig än...) och ser fram emot att sätta igång på riktigt imorgon (eller måndag beroende på hur sen hemkomst det blir). 30 dagars slit. Ska bli riktigt spännande att se vad jag klarar av under press :-)

Startvikt 71 kg Midjemått 81 cm och vilopuls 63
Tänker inte visa några bilder under tiden, det får bli när tävlingen är avgjord. Jag är ganska bombis på att min vikt inte kommer att gå nedåt så väldigt mycket, kanske snarare öka lite. Vet att jag har rätt lätt att lägga på mig muskler (om jag vill) och de väger ju mer än fettet som försvinner.
Lite spännande ska det faktiskt bli...


Till er alla önskar jag ett härligt, mysigt, gott 2012!





,



fredag 30 december 2011

Dag -1 blir till 0 som övergår i 1

Vet inte riktigt vad som händer men de senaste dagarna har jag sovit till 8-8.30, jag som vaknar vid 5-tiden annars. Gissningsvis är det den återfunna motionen som välkomnas av min kropp och belönar mig med en djup, skön sömn :-)
Det finns ju ingen härligare trötthet en den riktigt kroppsliga, antingen av hårt kroppsarbete eller av träning. Då kan t o m jag - Fru rastlösmåstehanåtattgöraförattmåbra - sjunka ner i soffan och stanna där mer än 5 minuter. Det gjorde jag faktiskt igår när vi kollade Jägarna 2. Bra men hemsk.

Idag har allting bara rullat på. Fast i lagom tempo. Började träningen med att bära in motionscykeln och gymställningen från friggeboa. Vet inte hur många kilon vikterna väger tillsammans men det var allt lite påfrestande (och ja, vi var två...). Skulle ju fortsatt redan då men annat kom emellan. Som en övningskörning och avlämning av dotter hos kompis. Såna där mammagrejer ni vet.

Hantelbeståndet i nuläget. Och nej, jag kör inte bara småttingarna ;-)

Avnjöt fläsk och löksås som maken lagat till och sen fick det sjunka innan jag laddade upp med allt jag behövde. Dator för att ha koll på övningarna och kunna spela dunkadunka, telefon eftersom jag väntade samtal, vatten och hmmmm... var det inte nåt mer? Till slut kunde jag köra igång och nu är premiären avklarad. En dryg timme tog det med allt. Min yttepyttelilla farhåga att det skulle vara lite messtuk i början kom snabbt på skam. Hittade flera stycken små bitar av kroppen som minsann varit dolda ett bra tag. Tvingade fram dem och nu darrar jag lite överallt. Ett hett tips: Raka inte några ömtåliga, kurviga ställen efter passet, det är svårt att träffa rätt *s*

Bara för skojs skull mätte jag mitt midjemått efter de senaste dagarnas promenader (och inget mer), det hade minskat nästan 4 cm... Lite gör nytta med andra ord men det lär inte fortsätta i den takten. Tur är väl det, i så fall är jag nere på 50 cm efter en månad. *ryser*

,

torsdag 29 december 2011

Dag -2 med anlända övningar

Morgonen startade som igår, fast senare. Vaknade av att någon krafsade mig på näsan (det var inte vänsterhalven...) och struttade upp till kaffekvarnen. Lite halvsegt intogs frukosten innan någon gick och jobbade och nån annan lät maten sjunka.
Alldeles för lite visade det sig när jag gav mig ut i snålblåsten... Mådde illa efter bara nån kilometer. Jag brukar oftast promenera på tom mage, tidigt på morgonen och det funkar helt OK. Ett glas vatten och iväg, bara. Nu har det varit lite annat pga ledighet och ljusbrist. Det blir senare helt enkelt.
Bestämde mig då för att testa rundan jag tänkt köra på vardagarna. Ca en halvtimme ska jag nog hinna med på lunchen. Innan maten, då... Måste ha ljuuuuus så det blir nog perfekt.

35 minuter tog den, rundan. Inga träd ramlade ner i skallen på mig heller. Fick tipset att hjälm kan vara en bra lösning/skydd. Jo, men nu har ju inte jag nån hjälm som kan passa just till det ändamålet. En och annan MC-hjälm och intercomhjälm finns ju men hur skulle det se ut? Jag tror minsann att traktens lokala blaskor skulle fylla ut en och annan sida med det heta stoffet. Kanske tränar nack- och axelmuskler i oc h för sig :-)

Idag har jag fått de första övningarna till programmet och imorgon kör jag dem för första gången. Basta.

,

onsdag 28 december 2011

Dag -3

Ledig dag. Tack, tjifen ;-)
Tog en sån där härlig långkaffe i soffan och knölade ner mig med halva kattbeståndet innan det vankades ägg och bacon. Det är det minsta man kan göra för det arbetande folket eller hur?

Efter det hade jag bestämt mig för en ny, längre runda i skogen. Paltade på mig och travade iväg i ganska snabbt tempo. Där halva rundan brukar vara avklarad fortsatte jag rakt fram. Trodde nog det skulle skilja ca 2-3 km och när jag hade klarat av de 6 första (och då brukar jag nästan vara hemma) så var benen rätt tunga och flåset ljudligt. Föreställde mig en dusch och nymalet kaffe medan jag hade naturduschen strilandes och svetten pärlandes på kroppen.

Och där! var jag i mål. Kollade appen och vad skådar mitt norra? 7,88 km. Va? Jag brukar gå 6,8 ungefär och det här kändes betydligt längre! Gissar på att det beror på att jag var osäker på hur det såg ut den nya delen av rundan, det är alltid lättare när man vet vad som döljer sig efter nästa krök. Jaja, det var längre och jag förbrännde dryga 500 så jag var nöjd ändå.

Det var den motion som blev av idag. Jag har varit hos Tattoo Studio Lehto och fyllt i min rygg och eftersom jag blev så trött (somnade nästan... eeeh...) så skippar jag mer ansträngning idag. Kör imorgon igen!


,

tisdag 27 december 2011

Dag -4 blev inte som planerat

Hmmm... Igår kväll fick jag av chefen veta att vi minsann skulle jobba. Någonstans i kommunikationen hade det tydligen brustit. När vi diskuterade mellandagarna så lät det ungefär ; "vi får se...kanske nån dag..." Min tolkning var således att vi skulle jobba minsta möjliga. Absolut inte idag.

Jag skulle ju träna. Komma och förstöra mitt upplägg med jobb. *hmpf*

Jaja, jag tog sovmorgon i alla fall. Hade tänkt att ta en promenad innan frukost men vaknade inte förrän 8.30. När hände det senast??? Antagligen är min kropp i fullständig chock efter de senaste dagarna i rörelse :-)
Det blev några timmars arbete sen strejkade jag. Chefen fick klara det där själv, i sällskap med 2 av döttrarna som minsann behöver sysselsättas på jullovet. Mamma har annat att göra.

Efter en välbehövlig lunch (försenad och efterlängtad) tog jag ett motionspass med att städa rummet som ska bli kombinerat gästrum/gym. Det var svettigt så det räckte. Nu är det en del hantlar o dyl på plats. Och jaaaaa, jag tänker använda dem ikväll. Inte börja slarva, inte - då blir det smäll på fingrarna! Kanske bättre att släppa en av de tyngsta på foten, förresten? När den arbetande chefen kommer hem har han lovat mig att agera bärhjälp så resten också hamnar där det ska :-)

måndag 26 december 2011

Dag -5




















Så här snygg är man efter en timme med kraftfullt gångande i en typisk småländsk skog och med duggregnet hängande över sig hela tiden. Svettig, trött men nöjd. Tog samma runda som igår fast motsatt håll.
Detta innebär betydligt fler sega uppförsbackar och ett tag skrek mina träningsvärksvärkande lårmuskler "Stoooooooopp!" Inte fanken lyssnade jag på det. Inte när jag väl bestämt mig. Åååånej.

Det tog några minuter längre än vad det brukar när kondisen är bättre men det var inte så illa som jag hade trott. I eftermiddag har jag gjort nåt som jag sa senast i affären idag att jag inte skulle. Spelat X-box 360 Kinect... Försök att dansa efter den som visar där. Ojojoj, där fick sig pulsen en höjning igen. 1,5 timme har det alltså blivit idag. Helt OK :-)

Nåt som genast visar att rörelsen har varit större än vanligt är att jag är hungrig. Oftare. Mer. Hmmm. Gäller att anpassa snarast.

,

söndag 25 december 2011

Dag -6

Hoppas att ni alla hade en lugn och skön julafton, det hade vi! Inget kringflängande, hela da'n spenderades på hemmaplan.

Jag känner mig som en halvfull spärrballong idag. I 2 dagar har jag "fuskat" med skinkmackor. En och annan fudge åkte visst ner också. Gott men ont. Efteråt.
Inte så att jag mår dåligt för själva ätandets skull, att jag känner mig fetäcklig. Näää, men det där med blodsockernivån (vakna hungrig...) och sötsuget. För att inte snacka om åskmullret i magen.
Det är inte värt det. Idag blir det inget sånt. Ska jag äta skinka blir det rent, utan tillsatser av bröd

Annars känner jag mig grymt laddad inför min egen utmaning som startar nyårsdagen. Visst är det en kanondag att börja en hård träningsperiod på? Gissningsvis är jag inte ens hemma förrän på kvällen så vi får se om dag 1 kanske måste skjutas upp till dag 2...

För att det i så fall inte ska kännas som ett totalt nederlag har jag redan nu börjat med lite förberedelser. En 7-kilometare på en knapp timme blev det innan jag putsade på hantlarna en stund så de är i toppskick :-)
När min bättre hälft kommer hem från mellandagsrean (!?!) så ska han få hjälpa mig att bära in lite annat som ska få bekänna färg. Motionscykeln och hemmagymmet ska placeras i den numer hemifrånflyttade sonens rum. Snart har jag INGEN anledning alls att låta bli tränandet!

torsdag 22 december 2011

Rivstartar 2012 med Fitnessfighten

Idag har jag tagit ett STORT beslut vad gäller min träning. Fr o m 1:a januari ska jag träna en timme varje dag och följa kostråd från World of shape. En månad med före- och efterbilder som sedan bedöms och förhoppningsvis leder till final.

Jag har inte fått tillgång till allt än och det jag är mest spänd på är hur det ska funka med kostråden. Sådana brukar inte vara så LCHF-inriktade eller hur? Vet att de har något som är anpassat efter att det ska vara glutenfritt så som sagt; spännande att se vad det är.

Nu när jag faktiskt har anmält mig till en tävling (hjäääälp!) kastas alla undanflykter över bord. Plask! Där sjönk de till botten och där ska de förhoppningsvis klara sig från eventuella vrakplundrare som vill plocka upp dem igen. Skulle de vilja flyta upp så blir det blyfötter på.

Redan idag ska jag hem och göra iordning träningsrummet. När januari kommer ska allt stå klart och bara vänta på att jag ska rycka tag i hantlar och annat. Innan dess ska jag ägna ledigheten åt att ta upp mina promenader igen. Det är lite lättare att få motivation till det när det faktiskt är ljust ute.

Ingen återvändo. Minsann om jag inte ska se till att bli en bättre bloggare på samma gång. Och då menar jag regelbunden. Som typ varje dag. Nog borde det kunna funka under den månaden åtminstone?

Vet att jag har bett er innan men nu mina vänner är det allvar... Skäll, peppa, kommentera. Nu jäklar kör jag!

, ,

onsdag 7 december 2011

Smal vs tjock - värt att kommentera?

Tänk så många gånger jag har blivit ledsen, förbannad och allmänt irriterad på detta...
Från att ha varit en knubbig bebis sträcktes jag ut på längden och blev smaaaaal. Föööör smaaaaal. Enligt andra.

Plankan. Spinkis. Janne Långben. Ojojoj, fantasin flödade hos dem som tyckte det var helt OK att kommentera mitt utseende. Ingen vuxen reagerade på detta, de var lika goda kålsupare istället. "Flicka lilla, äter du inte? Så där smal kan du ju inte gå omkring och vara...."

Nähä? Vad ska jag göra då? Sitta still och hoppas att allt jag äter (och det var INTE lite) lägger sig på mig och stannar kvar tills jag blir "normalviktig"?
Jag hörde aldrig någon säga till personer med övervikt "Flicka/pojke lilla (?), ska du inte sluta äta nu? Så där tjock kan du ju inte gå omkring och vara..."

Mallan skrev om detta och direkt kände jag hur jag återigen reagerade. Varför är det OK att kommentera om man tycker någon är för smal? Jag får höra det om mina döttrar också, de är nämligen begåvade med mammas långa kropp. Jag är ganska säker på att andra mammor inte säger till om de tycker en annan förälder har för tjocka barn. Inte någon jag känner i alla fall.

Nädå, tjockisar låter man vara ifred. Man kan ev baktala och gnälla bakom deras rygg men säga det rätt ut? Nej, inte då. De kan ju bli ledsna. De har det ju redan så jobbigt med sin vikt. Som de måste kämpa för att gå ner. Nä, dem skonar man.

Det baktalas bakom oss lite mindre också, oooooja! Men vet ni, man kan ha känslor fast man inte bär på överflödiga kilon. Man kan kämpa med sin vikt på andra hållet. Man kan må dåligt av att inte lyckas gå UPP.

Hur många har inte funderat på om de ska våga fråga om det är bebis på gång när de träffar på någon som lagt på sig lite? Hur många låter bli? Just det.
Ska ni gnälla på att (ni tycker) jag är för smal så kom igen - släng kilona i ansiktet på dem ni anser är för tjocka också. Jämlikhet, liksom.

,

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails