Lösningen på arbetslösheten!

Att ingen tänkt på det innan! Nu är nog Nobelpriset nära för mig, minsann.
Egentligen borde jag nog dela det med alla kvällstidnings- och veckotidningsrubrikmakare, bara det att de inte fattat än.

Men tänk så här... På nästan varenda löpsedel finns (minst ett) tips på hur man går ned t ex 1 kg i veckan. Om en person på ca 70 kg kör den metoden så tar det bara ett drygt år innan den är försvunnen. De som väger mindre försvinner ju naturligtvis snabbare. Tänk vad många som behöver nyanställa!
Kravet när man hittar den som verkligen passar är att de får skriva på ett kontrakt att de inte tänker banta på en viss tid. De måste låta en viss tyngd vara kvar. Liksom.

Är det inte en perfekt metod så säg? Tror jag ska maila den till Reinfeldt och gänget. En viss belöning borde det rendera.

Bara att se till så att rätt personer blir av med dessa kilon i tillräcklig mängd. Det måste ju vara såna det finns många av. Inga bristyrken. Där får de svulla istället så kommer vi säkert på nåt sätt att klyva dem i flera sen.
Återkommer om det när det blir aktuellt!

 bantning, arbetslöshet, minska i vikt

Fiskdallret är borta för denna gången

Första etappen avklarad. Det lilla sladderfladder jag hade (jo, om man tog i och puttade på ordentligt så rörde det på sig!) är borta. Synd bara att inte alla musklerna är lika pigga på att växa som vissa. Men om man kisar lite och lutar på huvet i en viss vinkel så kan man skönja nån slags inbuktning som övergår i nåt som ska föreställa axel. Fast det kanske bara är jag som ser? :-)

Idag blev det en promenix med maken och sedan har jag tränat axlar och triceps, sammanlagt 1,5 timme idag igen. Ganska OK. Vet redan nu att denna veckan kommer att bli träningsskral, vi ska nämligen iväg och roa oss på havet, Hoj-X... Jag som inte suttit på en motorcykel sen i slutet på 80-talet! Spännande värre :-) Måste se till att komma ihåg passet så man kan stiga iland och utforska Riga en sväng också.

Hoj-X, Riga, träning

Motionen v 6

Måndag 1 tim kondition/styrka

Tisdag 1 tim kondition/styrka

Onsdag Vila

Torsdag 1 tim promenad+

0,75 tim styrka

Fredag Vila

Lördag 0,75 tim styrka+

0,5 promenad

Söndag 1,5 tim promenad

Totalt: 6,5 tim 

Halvnöjd. Timmarna ökar men jag måste se till att få in mer styrka :-)

Klart man ska unna sig!

Viktiga saker. Människor som kämpar med sin vikt. Sitt sockerberoende. Andra beroenden.
Omgivningens "välvilja" med orden "Klart du ska unna dig..."
Det allra värsta är när man själv börjar "unna sig". Belöna sig för uppoffringar man gjort/gör.

Eller kanske det trots allt är omgivningens reaktioner när man vägrar just det. Unna mig? Jag unnar mig inget genom att ta en kaka/tårtbit/macka eller liknande. Jag plågar mig själv och min kropp. Jag får lida för det i dagar efteråt. Varför ska jag göra det? Vem glädjer jag med det? Inte mig i alla fall.

För min del spelar det ingen roll för viktens skull. Men mitt välmående. Hela min kropp protesterar. Vill inte ha! Om jag inte anser att jag gör några uppoffringar genom att utesluta en massa smörja så behöver jag inte heller unna mig något som väger upp det. Jag behöver ingen uppmuntran för att fortsätta må bra. Den får jag genom just det. Låta bli att äta saker som får mig att må dåligt. Vilka de än är.

I mitt fall är det kolhydrater som får mitt blodsocker att hoppa runt på små otäcka guttaperkabollar och kivas både med mig och min omgivning. När de inte får hoppa in i mitt blodomlopp så mår jag kanon. Jag äter goda saker, njuter av allt som jag kan äta utan att må dåligt. Varför är det så hemskt? Varför känns det som att vissa tycker synd om en? För att jag inte tuggar i mig frallor och småkakor? Missar sockerbomber som tårta och bakelser?
Måste jag verkligen göra det för att andra ska må bra? Ska jag uppoffra mig och mitt mående för att ni ska kunna luta er tillbaka och se att jag också kan smälla i mig en massa skit? Nixpix. Skulle inte tro det.

Jag mår så himla gott. Tugga i er det. Jag gör det inte.

Läs inte detta!!!

Om du inte är beredd att rensa tårkanalerna för 4 år framåt, vill säga... Jag tror aldrig jag lipat så mycket till en bok i hela mitt liv...Jag är ju rätt lättrörd vad gäller filmer men en bok?
Egentligen var jag väl inte så där väldans imponerad av den som helhet men som sagt, den rensade ut en del. Läste den sista delen gråtandes i över en timme. Ungarna undrade vad det var med deras gamla mamma. Hur förklarar man det? Blödig, bara.

Annars trillar livet på, liksom de tårar som föll igår. Tränar, lagar mat, småbloggar och tar promenader. En helg i vanlighetens tecken. Förutom att det oftare och oftare avfolkas på kvällarna. Tomt är vad det är.
En som flyttat hemifrån, två som helt plötsligt snor bilen och är borta halva nätterna, en som drar till fjälls och så har vi lillan som emellanåt ser till att vi slipper ensamheten. När hon har tid. Om.

Idag fick jag umgås med de äldsta döttrarna under promenaden i alla fall. Tur att de är lika långbenta som en annan så vi kan stövla på i samma goda takt alla tre. Då behöver inte 8-kilometaren ta mer än dryga timmen trots att moderns vinterstövlar åkt till fjällen med en annan dotter. Halka runt i skogssnön är väl ungefär som att trampa på i gunggungdojorna annars :-)

Solen skiner och det är nog bud på en kaffe utomhus. Man kan alltid blunda och låtsas att det är vår!

Passar på att tipsa om Matbiten som minsann fyller hela 2 år idag, kika gärna in och få - förhoppningsvis - lite inspiration!

Konstiga känslor i vardagen

Igår var det en jättekonstig eftermiddag/kväll. Det började med att en dotter (en av de mest oväntade) stod och lagade mat när vi kom hem. Vad händer? Liksom.
"Gå ni och sätt er och vila ni. Jag fixar maten." Hmmmm... nu började det osa katt...

Satte mig i soffan och det kändes... konstigt. Rastlöst. Fel.

Stod ut i alla fall. Maten blev klar (och god) och uppäten. Sen så var det så där konstigt igen. Vad var fel???

Jag längtade efter att träna!!!! Hade redan beslutat mig för att ta en vilodag, bara därför att... Men, nu ville jag ändå träna. Bara lite. Kanske cykla en halvtimme åtminstone? Kroppen, vad säger du? Kroppen sa ja men sen var det ändå annat som tog upp min tid. Andra saker som att umgås med sonen som hälsade på, fixa bort den breda mittbenan och ja, bara vara lite så där lagom lat.

Idag ska jag ta en promenad, tänkte jag. Det är lagom temp och fortfarande ljust (förhoppningsvis) när jag kommer från jobbet. Sen får det bli axelträning först och främst ikväll, segt att få dem att växa men jag gillar ju att träna dem så vadå? Till slut anländer de, med svett och vånda blir de större :-)

Glömde ju... förstår att ni väntat!

Motionen v 5 blev så här:


Måndag 1 tim styrka

Tisdag

Onsdag 1 tim styrka

Torsdag

Fredag

Lördag 1,5 tim kondition/styrka

Söndag 1 tim kondition/styrka

Totalt: 4,5 tim

För lite, jag vet. Men 4,5 timme bättre än inget. Så det så!

Igår svettades jag dryga halvtimmen på cykeln innan jag var tvungen att gå ifrån och fylla på med en proteindrink (!). Sen blev det axlar diverse och en del benövningar.

Kära Skatteverket!

Jag har upptäckt ett fel. Eller fler, om jag ska vara riktigt ärlig.

När jag (i egenskap av ombud för juridisk person) härförleden öppnade inkommen post från Er, vårt högt aktade Skatteverk, kunde jag inte se hela bilden.

Den så viktiga informationen ni ville förmedla försvann ut i tomma intet, bort i högermariginalen. Den var abrupt avklippt. Orden var halva, meningen med detta meddelande blev outtalad.

Nu undrar jag - i min enfald naturligtvis - om jag kan göra på samma sätt när jag ska skicka in kommande skattedeklaration. Kan jag klippa bort lite information till höger? T ex ett par-tre nollor?
Detta skulle underlätta avsevärt för mig (och den juridiska person jag representerar) så om det är OK gör vi så.

Ni kan väl återkomma med svar snarast möjligt, dock senast för en timme sedan, annars ser jag mig nödgad att ta ut en straffavgift för förseningen. Hoppas ni kan läsa hela detta då jag ännu inte ändrat mina inställningar till att mer överensstämma med era.

Ha en trevlig dag, om än lite vingklippt och försenad!

Skatteverket, blanketter, byråkrati

Prottiprottprott

Det märks att jag börjat träna mer. På flera sätt. Det putar lite smått här och där, speciellt om det spänns. Det gillas och läggs i plushögen.
Andra fenomen som dykt upp - och som jag inte saknat eller gillar - är hunger och småsug.

Från att för nästan exakt 3 år sedan ha varit en människa som åt minst 6-7 gånger om da'n (för att kunna gå runt helt enkelt och kanske lite för att slippa slå ihjäl nån under den värsta blodsockerbristen...) har jag kunnat hålla mig mätt relativt länge sedan jag började med LCHF.
Numer äter jag 3 gånger (ibland fyra) och klarar både att må bra och undvika mordlusten. Jämn blodsockernivå is tha shit :-)

Jag har - som den som läser här emellanåt vet - haft perioder där jag faktiskt tränat. Mer eller mindre men dock tränat. Det har funkat bra på den mat jag ätit, nån proteindrink extra ibland, bara.
Nu när jag försöker styrketräna 3-4 ggr/vecka så är den tillbaka. Huuuungern! Gillas inte.

Jag vet vad en del vill säga nu. "Ät kolhydrater, människa!" Eller hur? Visst kliar det i tangentfingrarna? OK, måste ni så säg det då. Men, be mig inte lyssna ;-)

Jag tror inte alls att jag behöver mer, jag får i mig det jag behöver från bl a morötter o dyl (äter inte strikt LCHF, alltså). Samtidigt så är jag väl redan säker på att det är mer proteiner som behövs.
Jag ORKAR träna, inga problem alls. Det är det där efteråt som blir jobbigt. Suget.
Första veckan när jag började om med tränandet så gick jag upp över 2 kg. Trots att jag körde en hel del förbränningsträning (snabba promenader och cykling) utöver styrkepassen. För att jag tänkte "Jag kan äta mer eftersom jag tränar..." Hmmm... det kan jag ju inte. Inte vad som helst. Inte hur mycket som helst.

Senaste veckan har jag börjat testa mig fram med fördelningen protein/fett. Har tagit mindre grönsaker för att kunna äta mer kött, fisk och ägg. Ser till att alltid ha kokta ägg att ta till när värsta suget kommer. Plus att jag dricker mer vatten. Det börjar bli bättre.

Är det någon därute som varit i samma sits och kommit på hur fördelningen funkar bäst? Och ja, jag vet att man kan googla... Tycker bara det är trevligare med personliga svar :-)




LCHF och träning

5/7 myndiga körkortsinnehavare

Så är fördelningen i familjen numera. Fem vuxna (??!?) individer med körkort. De här godingarna fick jag i yttepyttelite försenad födelsedagspresent för 18 år sedan (de fyllde den 29/1):

I torsdags tog de körkort, första tillfället som fanns efter 18-årsdagen. Grymt! Och ofattbart för mamsen...

Det känns väldigt, väldigt underligt att de tar bilen och bara drar... Jaja, tidens gång. Men det känns som att det var alldeles nyss de körde sånt här istället :-)

Då var det mest tjafs om vem som skulle åka. Tror ni att det är mer om vem som ska köra nu?

Efter att ha burit in en massa ved och tränat ett pass så ska jag nu ta tag i dagen ännu mer genom att fixa varm choklad och bege mig till pimpelfiskarna och grilla korv. Det är kallt men solen skiner och det ska minsann tas tillvara på. Ha en skön lördag med efterföljande söndag och allt det som kommer sen!

Hur kan ont göra gott?

Egentligen? Hur kan jag vara så sjuk att jag njuter av att ha träningsvärk? Är det kontrollbehovet som gör sig påmint?
Har jag ont på de ställen jag tränat så visar det att jag troligen gjort rätt. Eller hur? Jag har använt rätt muskler och lyft med en så pass tyngd att det gör nytta. Så måste det väl vara?

Enda gångerna jag kan tycka det är lite småjobbigt är när det sitter i benen och jag knappt kan sätta mig ned. Ibland är det ju mer bråttom än annars och när man då känner att det inte riktigt går tillräckligt snabbt så är det frustrerande. Än så länge har det gått bra :-)


Idag är det baksidan på både ben och armar som har börjat viska lite smått om vad som komma skall. Frågan är om det hade hjälpt att stretcha på det här viset?

Lånad från enorma internet

Motionssammanfattning v 4 och förhoppningsvis hårdare v 5

Det har varit en vecka med lite extra (några födelsedagar o dyl) så det har blivit alldeles för lite träning. Mår lite dåligt över det men jag kan inte backa och göra om så det får bli hårdsatsning framåt istället. Började ikväll med ett riktigt tungt pass triceps/axlar/ben. Det är faktiskt så att jag darrar i armarna :-)

Måndag 0,75 tim kondition

Tisdag 0,75 tim styrka

Onsdag

Torsdag 0,75 tim styrka

Fredag 0,75 tim promenad

Lördag

Söndag 0,75 tim promenad

Totalt: 3,75 tim

Bränt barn skyr elden

Men gammal kärring lär sig aldrig...
Igår var det en sån där fulltupp-dag. Ni vet när man ska hinna en himla massa men knappt får nåt gjort för allt bara jäv... krånglar menar jag... hela tiden. Skulle bl a ställa en maskin innan jag "bara skulle..." en massa annat. Borde förstått att det inte skulle funka. Som tur var så märkte jag själv att det höll på att gå åt helvete så det blev inga skador. Bara en omställning. Som fick vänta för jag gav upp. I vissa lägen är det bättre.

Drog mig hemåt för att slänga in lite fisk i ugnen innan jag agerade hämtare åt en dotter. Det gick snabbt och smidigt men sen - oj... betydde den röda plutten att det var varmt där? Att man inte ska torka spisen just då? Speciellt inte så sakta så det hinner börja fräsa i skinnet? Nänä...

Den inplanerade axelträningen tick ställas in pga handsveda. Det var inte gott att bära material till svarven så jag insåg att det skulle göra minst lika ont med hantlar och stång. Märker numera hur irriterad jag blir när jag inte får träna som jag tänkt. Skulle varit för några veckor sen, då skulle en sån giltig orsak välkomnats!

Idag blev det av men för sent för min smak, det är så mycket annat som ska ordnas med. Tur att jag har en förstående man som ser till så att jag klarar ut det! När man kommer hem ashungrig från matshopping och övningskörning så sitter kassler med champinjonsås inte alls fel :-)

Träning

Mus i kant är lika illa som överallt annars

Jag hatar verkligen möss. Och råttor. Inte så där personligt en och en utan jag drar alla över en kam. Finns det något som skrämmer mig så är det gnagare. Kan vara en centimeterstor DÖD näbbmus, spelar liksom ingen roll. Har det en gång varit musliknande (och det är ju en död näbbmus, väldigt mycket muslik *höhö*) så skriker jag. Högt i stil med Wahlgrens-Piccadilly.

Höjden var nog för en vecka sen när katten kom med nåt stort, svart, i munnen. Jag skrek - som vanligt - tills minsta dottern undrade varför jag var rädd för hennes strumpa...

Igår viskade en av döttrarna (Ja, ni vet ju hur en "viskning" kan låta 5.30 på morronen...) på "Maaaaammmaaa..."
Ja... kom det från min sömndruckna lekamen. "Det är nog en mus i köket..." Nog??? Vadå nog? Jojemensan, nog lät det som att det satt ett helt musicerande gäng uppe på skåpet och käkade på knäckebröd eller nåt annat hårt...

Med rysningar i kroppen vände jag snabbt om. Lovar att jag var inte den som satte på kaffe då, inte.
Framsteget var att jag hade glömt (?) detta tills vi var hemma på frukost. Otroligt! Förhoppningsvis är denna nu uppäten av katterna...

Motionssammanfattning v 3 och nu kör vi v 4

Måndag 1 tim styrka

Tisdag 0,75 tim styrka

Onsdag Vila

Torsdag 0,75 tim styrka

Fredag

Lördag

Söndag 0,75 kondition

Totalt:    3,25

Inte nöjd med mängden men det är bara att sparka upp takten! Har börjat med ett tungt rygg/ben och bicepspass på 45 minuter ikväll.

Nån liten muskel börjar träda fram :-)

Jag får önska mig en bra dag!

Så kan man avsluta ett misslyckat säljsamtal över telefon.

För övrigt så undrade mottagaren av det telefonförsäljande samtalet om mannen i andra änden verkligen insett att helgen var över, han lät liksom lite... onykter. Eller nåt.

Förhoppningsvis får han det han önskade sig.

LCHF-debatt med flödande fördomar

Debatt på TV. Det programmet brukar zappas förbi ganska snabbt, av flera orsaker. Gillar inte folk som sitter och gapar på varandra för att de tycker annorlunda och så har jag lite svårt för programledarens sätt att "ta" folk. Jo, jag har sett tillräckligt för att göra den bedömningen :-)

Igår hade jag snappat upp att det skulle handla om LCHF. OK, jag får stå ut, tänkte jag, lite intresserad är jag ju. Bänkade mig och fick genomlida både modellbarnsdiskussion och Juholtsförsvarande innan det drog igång. För drog igång gjorde det så klart.

Undrar om de verkligen inte kunnat anstränga sig lite mer för att hitta några som var så stelt anti? *ironi* Självklart ska det vara från andra sidan annars är det liksom ingen mening att diskutera, men att först ta fram en kvinna som jag knappt hörde vad hon sa (för att jag bara tänkte på hur totalt stöpt i LCHF-motståndarformen hon var), sedan någon som verkade vara en typisk SLV-skolskötersketyp och så nån ung tjej som nästan inte kunde sitta still för att hon måste hinna få fram så mycket som möjligt om hur hemskt det är att inte äta kolhydrater. Hjärnan funkar ju inte utan det...

Och så Hero, kroppsbyggare av rang. Också förutsägbart vad han skulle säga, även om han var mer ödmjuk. Synd att de inte tog dit någon som faktiskt tränat hårt på LCHF-vis.

Visst, nu generaliserar jag och har fördomar när jag konstaterar vilka typiska motståndare det finns. Raljerar lite, bara.

Egentligen borde jag inte kunna skriva detta överhuvudtaget, min hjärna har inte rätt/tillräckligt med bränsle för att arbeta. Måste bero på nån gammal vana från förr som sitter kvar i fingrarna, det där att sätta ihop en massa bokstäver på ett visst sätt.

Inte kan jag bygga muskler, heller. Mina muskelceller får inte rätt/tillräckligt med bränsle för att arbeta. Nähäää. Lika bra jag lägger ner det då. Jag orkar ju helt enkelt inte utföra något kroppsansträngande.

Bättre att jag går tillbaka till paltkoma och uppsvälld mage. Bättre att äta 7-8 ggr/dygn för att inte slå ihjäl nån (lätt överdrift...) och låta mitt blodsocker åka berg- och dalbana. Härligt! Vad jag längtar tillbaka!

Saknar även de ständiga bihåleinflammationerna och halsinfektionerna. Tröttheten skulle jag också gärna vilja ha tillbaka. Men men, man kan inte få allt här i världen :-)

Vet inte om det fortsatte i något mer efter den korta stunden det öht handlade om LCHF men nån rättvis spegling gav det inte på den korta tiden. Inte från något håll.

Tycker att Kostdoktorn fick alldeles för lite utrymme av programledaren, 16 studier viftar man inte bort på det viset när båda sidor ska reflekteras.


LCHF, debatt

Det är mycket nu... igen...

Nu ska vi se... Jag är ju rätt fartig av mig. När jag vill. Det är inte ofta jag slänger upp benen på soffbordet och bara slötittar på TV t ex. Tyvärr, enligt vissa i min närhet. Jag skulle visst behöva det emellanåt. Anses det.

Det är alltså inte jag som anser det. Jag mår bättre (och kopplar av mer) om jag gör nåt. Eller kanske rättare sagt; får saker gjorda.

Kan säga att just nu så får jag mitt lystmäte vad gäller det. Åtminstone på jobbet. Kvalitet och miljö. Hmmmm... finns en del arbete att lägga på att dokumentera... Och göra dokumenten som ska användas. Det flödar, kan man säga.

Igår blev det listdags. Djupa andetag och sedan var det bara att börja spalta upp. Jag är fortfarande på första punkten. Kanske därför jag glömde bort att det fanns en tillagad stek som vi skulle äta ikväll? När jag stod och stekte kyckling som bäst kom (minst) tre av döttrarna förbi och frågade i tur och ordning; "Skulle inte vi äta stek idag?" Joooooo!!!! Men jag (vi...) glömde. Vi är nämligen två som har mycket på jobbet. Men, men, nu blir det fredagsstek istället. Kom på att det var där - i storkylen (=altanen) - som stekgrytan befann sig också...

Efter att ha retat upp mig på Telenor för andra gången den här veckan så hade jag ingen träningslust men PT:n sa till mig att använda den kraften till just det så det blev en trekvarting i alla fall. Kondis, rygg och ben.

Återkommer om Telenor. För att inte tala om att jag återkommer TILL dem. Watch out, långvarig trogen kund på krigsstigen!

Vad ger ofrivillig vila

Här uppe skulle jag kunna sätta ett frågetecken och kanske få er att fundera lite men det gör jag inte. Sätter inte ens punkt :-)

Varför? För att det är just min vad som gör att den ofrivilliga vilan inträder idag. Hade tänkt att ta ett pass med bara benövningar idag men det sket sig. På jobbet kunde jag knappt gå ett tag, började undra om jag hade fått en blodpropp eller förkortat nåt i vaden. Gjorde så himmelens ont! Men men, det är nog bara träningsvärk efter mina vadövningar i måndags, efter en stund spred det sig till vänsterbenet också, nämligen. Träningsvärk har jag i vanliga fall inget emot att träna bort men det går inte idag. Det gör fortfarande ont när jag går.

Får väl ladda inför morgondagen istället...
Och nu hade jag inte mer "intressant" att berätta så byebye :-)

Motionssammanfattning v 2 och en bra början på v 3

Måndag 0,75 tim styrka

Tisdag 0,75 tim styrka

Onsdag Vila

Torsdag 0,75 tim styrka

Fredag Vila

Lördag 1,5 tim styrka+PW

Söndag Vila

Totalt: 3,75

En hel del tidsskillnad mot förra veckan men då ska ni veta att det har varit betydligt tyngre vikter samtidigt som jag struntat i mycket av promenaderna för att inte bli för hungrig :-)

Har gått tillbaka till att göra mer koncentrerade övningar istället för helkroppsgenomkörare. Tror att det passar mig mer.

Idag blev det ungefär en timmes rygg-biceps- och bengenomgång. Imorgon vankas mage, axlar och bröst.

Innan dess hade jag styrkt mig med parmesanpanerad torsk till middag, smarrigt värre!

Vet ni förresten hur snabbt man kan bli av med en telefonförsäljare när man sitter på motionscykel och flåsar? Inte? Testa!

parmesan, torsk, träning, LCHF