måndag 24 maj 2010

Syns inte, finns inte?

Näää, jag hittar den inte nånstans. Blogglusten. Det lilla lilla jag skulle kunna plocka fram av inspiration det tar slut innan jag loggat in. Visst är det så att det finns en massa annat som drar, men mest är det som att det bara blivit stopp.
Stoppoppitoppopp. Typ. Ja, ni märker ju.

Vad drar?
Våren som förhoppningsvis snart är sommar.
Naturen som vill att jag travar runt i den emellanåt.
Familjen som det skulle vara trevligt att umgås med ibland.
Måla möbler (det är iofs nästan klart), handla blommor, fixa kuddar och andra tygastycken till uterummet. Göra staket till altanen och fixa stuprör.
Hemsidestillverkning, arbetet öht, förresten.
Tränandet och skrivandet.
Rally, ett besiktningsuppdrag och ett föråkaråkande.
En student och 2 som slutar nian. Fast det försöker jag låta bli att tänka på.
Kort sagt; Livet därute.

Om jag skulle vara borta ett längre tag än vanligt så är jag därute. Och lever.
Sköt om er så länge.

söndag 23 maj 2010

Detta kan jag leva med
























































Bilder från lördagens strandpromenad. Återkommer vid ett senare tillfälle!

fredag 21 maj 2010

Så nära men ändå långt ifrån

Jag har den kombinerade skrivaren/kopiatorn/scannern 75 cm från min rygg. Trots det kan ett inscannat dokument ta en halvtimme på sig att komma till min mail. Är det månne värsta morgonrusningen just nu?

Ser mig om på mitt ensamma kontor och ruskar lite smått på huvudet.

torsdag 20 maj 2010

Men det är ju bara 10 år...

Hur många av er skulle hoppa in i en fotoaffär och ta foto till körkortet en dag när åskan hänger i luften, håret är burrigt av fukt och svett, ansiktet (speciellt näsan) rött som värsta körsbärstomaten?
Bara för att liksom få det gjort?

Inte så många, va?

Killen som fotade mig visade mig den fyllnäsebeklädda tantan i kameran. "Ja, det får la duga..." Man ser att det är du i alla fall, svarade han. Tack då.
Men de få barn som hittills sett det tyckte jag var gullig. Vad är det de vill ha tror ni???

Jag är för snål att ta nya, jag bockar bara av det på "att-göra-listan" istället. Nästa gång jag behöver fotas till det så har jag 10 år kvar till pension. Då kan jag ta mig tid att pudra näsan och dra en borste genom håret.

Doftminnen

Vem har inte drabbats av en plötslig minnesbild vid en speciell doft? Eller stank, för den delen :-)

Jag har en hel massa minnen förknippade med dofter. Situationer och människor jag minns och förknippar med diverse lukter. Jag har t o m en lista där jag skriver ner vissa av dem för att ha till min påbörjade bok.

Idag när jag skulle hem och äta så gick jag in i häggen. Inte in i själva växten men väl i dess aura av dofter. På bara ett par timmar hade det ändrat sig, det luktade inget när jag gick där i förmiddags. Just den lukten har jag en hel del förknippat med. Barndomens trädgård hos farmor och farfar, den som sedan blev min uppväxtsträdgård och senare egna när jag köpte huset av mina föräldrar. Nu är det länge se'n jag flyttade därifrån men minnena är levande.
Mormor hade också hägg hemma hos sig, därifrån är minnena annorlunda. Kort sagt. Jag tror hon hade det.

Kom att tänka på Lundells "Mellan hägg och syren" men den fanns inte på Youtube, tyvärr, så den får ni inte höra.
Syren hade vi förresten också hemma, häck runt hela trädgården, den var nog en 2 meter hög och helt perfekt att tjuvlyssna bakom :-)

Vad har ni för speciella doftminnen?

Lång i ansiktet

Kroppsspråk säger mer än tusen ord. Det skriver jag under på. Trots att jag har vissa dubier mot just det där att sitta med armarna i kors och vara "stängd". Jag sitter oftast så för att det är skönt så just den är jag inte med på alla gånger.

Nu är det tydligen så att ansiktet säger en hel del om vad du är för en. Inte minerna då, utan formen. Kineserna ska vara experter på att uttyda just detta, skriver Dagens Ledare om.

"Ansiktsform och personlighet hänger alltså ihop. Ett långsmalt ansikte är tecken på någon med stor uthållighet och självförtroende. Det är någon som är fast besluten att förverkliga sina drömmar och som gör det med planering och envishet. Ett brett ansikte tyder på någon som har ett öppet sinne och en stor känslighet."
Ja, ibland är jag både uthållig och tror på mig själv men inte alltid. Orkar liksom inte. Är det vid de tillfällena som min huvudform ändras och känns svullen och uppfylld, liksom? Får jag då ett mer öppet sinne? Känslig är jag alltid, nämligen. Fast besluten att förverkliga drömmar? Hmmm, I wish...

"Enligt kineserna är det ett gott tecken att ha öron som sitter högre än linjen från dina ögonbryn. De ska dessutom gärna ligga lite mer platta mot huvudet och ha långa öronsnibbar. Små öron är inte bra och tyder på att man kan få det lite besvärligt i livet. Även läpparnas form är viktig för hur mycket tur man kommer att uppleva i livet. De ska helst vara symmetriska och stängda."
Här började jag genast dra linjer från mina - alltför oplockade - ögonbryn. Mina öron var betydligt lägre, wheeah, dåligt tecken. Jag hatar att någon trycker på mina öron så de ligger inte platt, heller. Långa örsnibbar? Nja, långa hål efter ett bråk med brodern när vi var små. Läpparna kan jag hålla med om. de borde absolut vara stängda oftare :-)

"Hjässans form visar dina ledarförmågor. En låg hjässa tyder på osäkerhet och en mycket hög hjässa är tecken på någon som är auktoritär. Ett ämne för en diktator om det vill sig illa."
Oj, måste hem och kolla barnen!

"Lent hår tyder på känslighet och tjockt, burrigt hår är tecken på fysisk styrka. Med en bred panna är du smart och idealistisk medan en smal kan tyda på att du möter hinder för din framgång"
Lent hår har jag, det kan jag ju använda till att dölja mina svaga öron med. Vad bra!

onsdag 19 maj 2010

Titel- och rollfrossa

Tänk egentligen vad många saker man skulle kunna använda som titel, alla roller som livet består av.

Vaknar på morgonen och är Fru. Innebär bland annat ett visst tjatande på make som behöver stiga upp men inte vill. Kan även tituleras Maka, Käresta, Tjötkärring.
Fortsätter en liten stund att endast vara Jag innan det övergår till att innefatta Mamma. I denna arla morgonstund är det ett par-tre "Gomorron" som mumlas fram till de äldsta som är relativt vakna. Ev ett rop från hallen på väg ut till den allra äldste som är ordentligt morgontrött, innan jag sakta omvandlas till Jobbare.

Denna roll är den som utförs minst 8 timmar per dag och som i sig består av en massa olika huvud- och biroller. Det är Kontorsråttan som består av Ekonomiansvarig, Inköpare, Orderplanerare och Logistiker/Transportansvarig.  Webredaktören som försöker få tid till att greja med båda företagens hemsidor. Där ingår också Bildbehandlaren och Textförfattaren.
Metallarbetaren kör maskiner och försöker tillverka så mycket som möjligt så att alla rollfigurerna kan få lön och företaget överleva. Korta stunder hoppar Mamman in och besvarar frågor från barn som undrar över diverse saker, telefonledes oftast.

Arbetsdagen tar slut och då plockas Kocken fram. Mat tillagas och serveras. Därefter kommer Läraren till huset och ser till att läxor görs, ibland behövs det undervisning som inte utdelats i skolan innan dessa läxor tagits hem. Mamman deltar hela tiden, ett övervakande öga i nacken är ständigt närvarande.
Taxichauffören hoppar in ett par kvällar i veckan, kombineras oftast med Fotbollsmorsa. Kan även arbeta helg.
Om man har tur så finns det en stund över till Författaren. Skriva lite vill jag ju. Annars kan Motionären få flaxa till en stund. Lyfta lite vikter, ta en promenad eller nåt för att rensa hjärnan. Då rensas ALLA hjärnorna för att kunna startas om nästa dag. Från noll.
Kvällen avslutas som Mamma och Maka, med godnattpussar o dyl. Går inte in på detaljer.

Allt detta utförs på rutin och med ett leende på läpparna. Hela tiden. Eller vad tror ni?
När jag ser mina barn och den där morrontrötte maken så tänker jag på hur lyckligt lottad jag är. Om jag känner att jag måste planera och styra och ställa så är det för att det där Jag(et) kräver det, inte dom. Våra ungar är väldigt självgående om jag lyssnar på hur många andra har det. Redan i späd ålder har de t ex sett till att komma upp på mornarna och iväg till skolan - med allt som ska tas med - på egen hand. OK, nån gång har jag frågat i förbifarten om "det och det" är med, men jag känner inte att jag måste. Jag litar på dem. De tycker det är konstigt att kompisarnas mammor (för det är oftast de) packar väskor, hos oss har det aldrig varit så och de kan inte förstå varför inte alla sköter det själva *s*.

Barnen sköter det mesta hemma hos oss så jag behöver inte vara Städare, Tvättare eller Ihopplockare så ofta. Ansvar växer man av och dessutom slipper man få en chock när det är dags att flyga ur boet.
Och Mamman blir gladare, Tjötkärringen behöver inte visa sig så ofta. Hon överlämnar fler uppgifter till Medlaren istället, en trevligare version av TK.

Tror nog att jag trots allt missat någon titel men vad spelar det för roll?

tisdag 18 maj 2010

Låt bli att sköta dig - få betalt på köpet

Lyssnade nyss på P4:s nyhetsinslag från Jönköping. Blodet började bulta rödare än nånsin i mina ådrar. Vad i h-e sa de? Hörde jag rätt?
Jajamen. Elever som inte får godkänt när de går ut nian kommer att få betalt för att gå i sommarskola. Eeeh? Hur tänkte man nu? Reportern frågade om det var nödvändigt att betala dem för att läsa. Jo, det ska motivera eleverna till att studera och läsa in sina betyg sa snubben *(vem det nu var, får väl lyssna nästa gång igen). Men... hade det inte varit bättre med motivation INNAN de slutade skolan? Och hur känns det för de elever som faktiskt har skött sig och klarat sina betyg? Lite avigt, va? Vad ger det för signaler?
Självklart ska man få hjälp och stöd om man av någon anledning inte grejat alla betyg, men det här känns inte rätt väg att gå.

*Uppdatering: Mats Gren, moderat kommunalråd i Jönköping

måndag 17 maj 2010

Egna företagare har det bra

Tänk, det finns inga som har det så bra som egna företagare. Om man frågar dem som vet. Ni vet, de där som tror att man kan dra av allt på firman. Moms behöver man ju aldrig betala, så gööött!!!

Småföretagare är nog den sort som har det allra bäst. Aldrig någonsin behöver de jobba mer än de stipulerade 40 timmarna i veckan. Inget slitande i sitt anletes svett för att få allt att gå ihop. Alltid hemma i tid, aldrig någon som stör efter arbetstid. Inga sömnlösa nätter när momspengar fladdrar förbi tillsammans med de ljuva arbetsgivaravgifterna. Vingklädda och rakethastighetssnabba försvinner de mot horisonten, svårfångade strax innan den tolfte. Men det har småföretagaren bara hört talas om, sånt lider man ju inte av i drömvärlden som är den man befinner sig i.

Kan iofs bero på att man inte sover för man måste upp och kolla så att alla maskinerna går som de ska. Tur att man har dem som står där och håvar in pengar hela nätterna! Och tur att de aldrig går sönder och är så billiga i drift. Framförallt så är det en himla tur att man kan ta ut överpriser av kunderna, konkurrensen om dem är ju nämligen obefintlig.

Vissa månader kan man t o m ta ut lön!

Minsann, så bra har vi det.

Ja, det finns fördelar. Friheten att åka till tandläkare o dyl när som helst är en av dem. Bara att jobba igen senare. Egenstyrd arbetstid kallas det visst. Finns annat också, kommer bara inte på det just nu.

Men ni som vet, ni som tycker vi bara gnäller fast vi har det skitbra, ni har säkert förslag att komma med. Eller hur?

Den här mannen har verkligen kämpat för sitt företag och fick till slut rätt mot de stora drakarna. Men inte kan man väl begära en ursäkt bara så där? Hur skulle det se ut? Tänk, det kan ju bli moms på sånt. Rätt vad det är så är det uppe i 1,25 ursäkt och så kan vi ju inte ha det i landet Enkelt.

söndag 16 maj 2010

Från grått till svart

Inte blev det nån promenad, inte. Saker kom emellan. Jag lät dem komma emellan, helt enkelt. Istället har jag färglagt min dag med lite skrivande (alldeles för länge se'n...), tvättande, ihopskruvande av säng, plockat med kläder, sorterat papper, varit på jobbet en sväng och kollat till maskiner, grävt i trädgården, betalat räkningar. Bland annat.

Julia har bortamatch och vi var en av chaufförerna så det blev bara minstingen Nora och jag hemma. Så tyst. Laga mat och äta bara två stycken känns underligt. Efter vårt maskingrejande (hon föreslog att hon kan jobba extra på helgerna men nej, det får vänta några år *s*) lagade vi mat ihop och se'n myste vi i soffan med högläsning. Jisses, minns inte när jag läste för nån av ungarna sist!

Nu sover hon sött och fotbollsgänget är på väg hem efter en 5-5-match. Det grå har hängt med hela dan men nu är åtminstone min knopp svart igen efter ett halvårs kämpande för att få allt mörkbrunt.

Lika svart som McDonalds samvete lär det dock aldrig bli. Sitter precis och kollar på det utan att förvånas det minsta.

Grått

Ute och inne. Vad göra för att sätta färg på tillvaron? Orkar inte trängas i blomsteraffärer. Färgen jag skulle behöva köpa är inte ens en färg. Vit. Till att måla gamla möbler med. Och jag orkar inte trängas där, heller.

Har nog egentligen inte lust med nåt. Börjar väl med en kaffe då. Eller en promenad. Om jag orkar trängas i min garderob för att hitta nåt att sätta på mig.

lördag 15 maj 2010

Rallyradio i regnet

Gårdagens sol är som bortblåst. Idag vaknade vi till ett smattrande som stadigt ökar i styrka. Vi lyssnar på rallyradio och drömmer oss bort...
Jag saknar allt det där. Nästan. Vrålande motorer, avgaslukten, alla gliringar kombattanter emellan. Målgång efter att allt har stämt, noter och körning i ljuv förening. Svettig overall och fötter som vill ut ur blöta racingdojor. *suck*

fredag 14 maj 2010

Puma eller? Addadidas?

Alltså, hallååååå... Hör ni att jag låter som en tjej i lägsta delen av tonåren? Kanske inte ens i början utan bara på väg in?
Jag blir både full i skratt och en anings aning orolig. Nu har jag fått ett antal vänförfrågningar på Facebook. Inget fel i det, kul för det mesta, men just såna här gör mig misstänksam. Ingen bild i profilen, ett killnamn jag inte känner igen. Nyfiken blir jag ju så naturligtvis måste jag in och kolla. Nämen, vad förvånad jag blir! Bara tjejer som vänner! Fast... de flesta är sisådär 25-30 år yngre än jag...

Hmmm... är det nån som är ute efter att ge mig en för tidig död? Läste nämligen att så kallade Cougars (damer som håller sig med en betydligt yngre man) går en förkortad livstid till mötes. Ju fler års skillnad desto kortare liv. Visserligen är min käre make några år yngre, men det är inte decennievis. Tror jag håller mig till honom i fortsättningen också ;-)

Annars har det varit en rätt OK dag med sol nästan hela tiden. Vi har decimerats till att bara vara fyra stycken, stora tjejerna har hämtas av storebrorsan. Tomt är det. Hur det nu kan kännas tomt med fyra pers på husvagnsyteplats. Grillen står på värmning och magen kurrar. Snart ska de två förenas. Gött!

torsdag 13 maj 2010

Köstar på

Gissa om det plockar på när man bara ska köpa sig en husvagn och skaffa sig en säsongsplats. Först är det "bara" vagnen. Fixa pengar man inte har för att betala på den i några år. Skönt, jag var riktigt orolig för vad jag skulle lägga alla de pluringar som blir över varje månad på.
Se'n ska det pytsas in penningar till platsen. Som man inte ens sett, här lever vi farligt och vågat, minsann. Kan ju inte bli rejäla, rediga Svenssons så där direkt.

Jaha, se'n då? Golv? Japp. Virke inhandlas och skruvas ihop så man får ont på alla möjliga konstiga ställen. Bättre begagnat kyskåp som kan härbärgera mat till hela familjen och kanske ev några öl. Och lite vin. Utemöbler. En garderob av mindre modell. En grill. Blompynt. Finns hur mycket som helst att lägga pengar på om man vill. Snart blir det som en sommarstuga.

Skillnaden är duschandet. Visst, vi har dusch i vagnen men om vi är allihop så slurpar det både vatten och värme ganska omgående så det får bli det allmänna. Ååååh, vad jag älskar det!
Vad kan väl vara bättre än en strilande dusch som slukar mynt värre än en apa proppar i sig bananer? Skynda, skynda. In där unge, snabbt som attan medan jag krämar på balsam. Sköööölj! Och se'n ska man torka sig och ta på torra kläder som snart transformeras till våta medelst uppsugande vatten från blött golv.
Men renare blev jag ju

Man ska ha husvagn

Och det har ni väl fattat att vi har nu... Här ser ni hur vi jobbade med golvet igår, inte riktigt så slitsamt som jag hade trott innan - gu'skelov! - men det tog en stund. Nu är det nästan klart med allt och t o m ett par blommor inhandlade till förtältet. Det är nära masktappning nu :-)


Men... Internetuppkoppling ingår så jag kommer att överleva!!!

onsdag 12 maj 2010

Trallande dag

Jisses, snickare är nog inte för mig. Att vara alltså. Ryggen är stel och värker, handlederna är svullna, högertummen vill inte hålla med och mina lår är fulla med blåmärken. Tur att det inte är sommar och värme (!) så jag måste visa dem offentligt. Tror inte min man skulle få fina blickar om han gick bredvid.

Har ni förresten tänkt på det, hur folk reagerar på om man har en blåtira e dyl? Speciellt om man har en karl bredvid. Blänger på honom med hatiska blickar, det är vad de gör. I mitt fall helt utan anledning, jag är ju av den krattslagna sorten och klarar att slå mig blå på egen hand. Eller kind. Puttar man tuuuunga trallgolv med hjälp av benen uppstår blåmärken. Så låt min stackars make vara ifred, dra inte alla över en kam. Tack.

Nu skulle jag bara berätta att gårdagen ägnades åt att skruva den som Beckham. Nej, just det, Bosch var det kanske? Trallskruvande och -sågande var det som utfördes. Nu ligger 9 sektioner 1150x2400 på kärran och väntar på transport till Falkenberg. OK, vi har varit två om det men eftersom jag har ondast så är det jag som skryter :-)
Ikväll ska vi "bara" lyfta det på plats. Med stel rygg och allt. Jippeee!

tisdag 11 maj 2010

Tog kål på mamma

Kylskåpet hämtades. Hur kan det komma sig att det måste befinna sig på tredje våningen när det ska hämtas? Alltid så med tunga saker eller hur? Är det någonsin någon på bottenvåningen som säljer heavy stuff? Njet. Ner och ut kom det. Hoppas det är det fynd det verkar vara. Som att det typ fungerar när man stoppar in kontakten i hålen.

IKEA fick påhälsning och efter en stunds velande bestämde båda döttrarna sig för varsin säng. Mamman hade ju redan på dagen varit effektiv och kollat upp vilka hyllor de skulle hämtas på och så går den ena och bestämmer en annan säng! Fräckt. Lite utöver sängarna inhandlades och det blev till att dra magnetremsan hos snälla flickan i kassan. Jaja, nu kommer de äntligen ner på jorden, tjejerna. Deras mindre systrar får nu åka upp ett snäpp och sova närmare himlen. Till slut kommer den gamla våningssängen att gå till de sälla sängmarkerna, den har gjort sitt sedan 15 år tillbaka så den kan få vila. Tror inte vi har alla delarna ens eftersom den varit enkelsängar senaste åren. Interesting or what? :-)

Maten blev kebab i olika modijanger, pizza till kidsen, sallad till mig. Karlarna tog en annan variant. Antecknar ni fortfarande?
Se'n var det dags att förbereda midda'n tills idag, kålpudding. Tog mig an den sysslan medans maken började tillverka golvsektioner. Swisch in i ugnen efter en stund och där stod den bra när jag gjorde lite annat. Lillan skulle sova och när jag kollade tiden var det 5 minuter kvar av ugnstiden. Alldeles lagom att pussa gonatt och sen ta ut den. Det var planeringen.

1,5 timme senare ringer en dotter till mig på jobbet och frågar om hon ska ta ut kålpuddingen ur ugnen... Jisses. Ihopkrympt köttfärs med avskrapad bränd kål blir det idag. Där har ni ett mattips!
För att känna mig lite glammig så kan jag intala mig att det är Alzheimers Delight jag lider av. Eller hur?

måndag 10 maj 2010

Kyla och värme

Nu bär det iväg för inhandling av ett styck begagnat kylskåp till vagnen, det lilla förslår inte långt till familjer av större mått. Tänk, jag köpte husvagnsanpassad mjölk i fredags, dvs 1-liters :-)
Efter det blir det golvbyggande, jag får som jag vill. För en gångs skull. Håll för öron/ögon, älskling :-)

Uppenbart värre

Ofta så vet man redan sekunden innan man klickar vad det kommer att stå. Ännu en gång slås det in öppna dörrar. Vad är nytt i detta?

Frukt kan visst vara bra och ja, jag köper hem det till mina barn, även om jag slutat äta det (förutom nån enstaka banan emellanåt). Bättre än en kanelbulle och läsk i alla fall. Som om mina barn skulle fått sig det till livs. Livs? Nej, döds, snarare. Risken är minimal eftersom vi inte är nån fikafamilj och läsk bara inhandlas till festligare tillfällen.
Varenda gång jag suckar lite smått över att det är dags att köpa mjölk - igen! - trots att vi handlade hem 8 st 1,5-litare i förrgår så skickar jag samtidigt en tacksamhetens tanke om att det är skönt att ungarna inte är sockerberoende utan bälgar i sig den vita, betydligt nyttigare, drycken istället.

En tanke dock om det där att man ska visa att man själv äter nyttigt och rör på sig. Barn gör som vi gör, inte som vi säger, det vet varenda en numera. Tänk en extra gång om du har ett barn som kanske inte är helt sunt inställd på maten och motionen. Proteinblandningar med fettförbrännande egenskaper kan annars tas på fel sätt. Förklara att det är extra viktigt att få i sig tillräckligt med mat för att orka träna, det räcker inte med ett salladsblad och vatten.

söndag 9 maj 2010

Blåseri blåsera

Oj, kan man säga när man tappar andan i motvinden. Eller rättare sagt, det kan man ju inte eftersom man inte får fram ett ljud. Husvagn med tält stod kvar, trots allt. Det slog och smattrade på olika vis när vi kröp ner i bingarna. Lite mysigt var det allt:-)
Vaknade till smattrande ösregn, bra shoppingväder! Om man inte ska shoppa utemöbler, vill säga. Det blev inga såna, bara lite småkrafs vi behövde.

Igår kväll blev det en sväng till stranden, man måste ju se hur det ser ut där solen ska steka min kropp gyllenbrun om bara några veckor eller hur? Den stekte inte på nåt vis då men nog kunde jag se det framför mig om jag blundade och stängde alla andra sinnen också.
Nora letade efter hjärtsnäckor och undvek torsken bäst hon kunde. Eh, tången, menar jag.

Tidig hemfärd idag pga fotbollsmatch och UV-invigning, båda sakerna klarades av galant. Fotbollstjejen satte 2,5 mål (!?!) och klarade sig undan sitt eget uppsatta krav. Skulle hon inte struta 3 st idag skulle hon bada i Långasjön. *burr* Brorsan menar på att det är hans arvedojor som gjort att hon sparkat in 5 mål på 2 matcher. Får mig att tänka på han - vad hette han nu? - i tidningen "Buster", som hade speciella skor han spelade kanon med. Försvann de försvann hans spelförmåga. Nån som minns?

Nu är jag lite seg och känner att det är dags att ladda för kortveckan. Mycket ska grejas på lite tid men det ordnar sig säkert det också. Med rätt inställning går det mesta!

Uppdatering: Benny Guldfot var det ;-)

fredag 7 maj 2010

Inte mycket att göra åt

Om man åker och klipper sig på arbetstid för att man har tumme - och en del andra kroppsdelar - med chefen så blir man slö och får inte alls mycket gjort. Har numera lugg igen och ser så där snäll ut som man gör med nyklippt sådan. Tänk vad skenet kan bedra!

Nu är klockan så mycket så det är lika gött att packa ihop, dra sig hemåt och plocka ihop det som ska med västerut. Raggsockar och långkallingar lär behövas. Tre böcker, kanske? Datorn får stanna hemma i stugvärmen så vi hörs kanske framåt söndag, go' vänner. Sköt om er.

Rookies of the camping

I onsdags fick vi - hmmm, OK, jag - rycket att vi skulle åka och ställa upp vagnen. Det skulle egentligen hänt i torsdags men så kom det en del såna där saker som bara kommer och det funkade inte. Beslut; vi grejar det idag och vi hänger på hela högen. Utom äldstingen som inte ens var hemma.

Iväg mot Falkenberg och halvvägs tyckte jag att jag skulle få testa 16-metaren. Den ska ju stå hela sommaren så tillfällena blir inte så många. Vi bytte plats och så var jag och resten av långtradarchaffisarna ett gäng "made in heaven". Att det jag körde var ca 8 meter kortare spelar la kvitta? Faktiskt så är det ungefär lika långt som kompisarnas trailerekipage, så det så! Speciellt var det, bromsarna på bussen är också lite speciella så handsvetten dröp, om jag säger så. Lämnade över så jag skulle slippa stadskörning och till slut angjorde vi Hansagårds camping.

Kortfattad sammanfattning av onsdagskvällen: Jättefin camping med 100 m till havet, kanonplats och 2,5 timmar för att sätta upp förtältet. Då var vi ändå 7 pers (vissa var bara moraliskt stöd)! Det skulle gubben och svärfar fixat själva på torsdan... Snacka om att det blivit SVÄRfar då.
Efter att ha smugit runt till andra som hade likadant tält och spionerat kom vi till slut underfund med hur det skulle vara. Så kan det gå när man får med ett begagnat tält utan instruktioner. Ni vet såna där som man (=jag) slänger undan i ett hörn och testar sig fram. Efter 2 timmars kämpande kanske jag ger mig och läser. Envis och "kan själv"? Nähääää...

Nu står det där och idag åker vi och grejar resten. Alla andra har ordentligt golv, måste man ha det för att få vara med i gemenskapen? Jag vill också ha det, så klart, men dryga 25 kvm kostar och vi har inte hunnit fixa egentillverkat. Har ju inte ens hunnit fatta att jag är husvagnsägare och säsongare. Jag???

Hörs vi inte mer innan helgen så ha det så bra! Vad ska ni hitta på?

onsdag 5 maj 2010

Förlåt att jag pajade vädret!

Jaha, jag får väl erkänna då. Igår var vi och hämtade Hobbyn. På vägen hem kom de. Stora, blöta, kalla. Regndroppar som ökade till floder. Min första reaktion: "Jaha, nu har husvagnsvädret anlänt..."
Tänk om det kommer att vara så här nu? Kallt och hemskt. Maken säger att vi har gott om gasol så det löser sig. Mhmhm, ja för sitta inne i vagnen och titta ut på regnet gör ju inte hans fru tokig. Om hon bara är varm så...
Idag sitter jag på jobbet med iskall mushand och en stor tjock halsduk virad runt halsen. Blir så svårt att bildbehandla med den runt högernäven, annars skulle jag helst haft den där. 26º visar det i rummet men jag är så cool så det sjunker väl av min blotta närvaro.

Så, färdiggnällt. Husvagnen är jättefin (bilder kommer) och vi premiärfikade i den igår. Plockade över lite från KABE:n och ska fortsätta med det ikväll. Imorgon blir det nog uppställning på Hansagård så jag måste snart kolla förtältspinnar o dyl. Får bli efter frukost för den börjar bli efterlängtad nu. Attans att jag måste fixa den själv, gubben är på vift. Men, nu gnällde jag ju lite igen...

tisdag 4 maj 2010

Det där med könsroller

I sällskap med tre äldsta döttrarna satt jag och gubben vid TV:n igår. De kollade "Bonde söker fru" och jag donade med annonser. Jag har redan avklarat en bonde så mitt intresse är svalt för just den jakten.

Efteråt frågar en av tjejerna; "Varför heter det fortfarande så nu när det är tjejer med?" Mannen och jag i kör: "Men vadå? Skulle inte en tjej kunna vara bonde???" Jo, men det kanske inte är så ofta de söker en fru, blev svaret från trion...

Tankeväckande.

måndag 3 maj 2010

Blockad x 2

1. Förnyad annons på kvarvarande näbbklänningar och en ny på sängram med bord. Kanske blir nån slant som kan hänga med till Tenhult och lösa ut vagnen vi får hämta imorgon?
2. Lock på känslorna när jag var på kyrkogården och planterade blommor på pappas grav. 2 år imorgon...

Skulle behövt en tredje. Till hostan.

Nära ögat - (s)krattar bäst som plockar undan

Efter en härlig umgåshelg med goda vänner var det dags att plocka iordning lite. I godan ro går jag i trädgården och njuter av solen medan den ena saken efter den andra förpassas till sin rätta - eller åtminstone mer rätt - plats. Sträcker mig ner (kan man säga att man sträcker sig ner???) för att flytta på en blomkruka.

"PANG!!"
Jag gjorde en Tom & Jerry eller en Buster Keaton, välj det som passar bäst. Jag steg på en kratta. Nämnda kratta gjorde precis så som i de tecknade filmerna, flög upp och slog till mig i ansiktet. Detta var ett av de trasiga trädgårdsredskap som dräller omkring hemma hos oss. En halvmeter av skaftet fattas och änden består av vasst, flisigt trä.

Min tur i oturen denna gången var att det missade ögat med ca en cm. Idag ser jag ut som jag bör efter en sån smäll och det bjuder jag på (liksom skratten när jag sa vad som hänt...) Jag är tacksam att jag har synen i behåll.

Dessutom kom vi med!

Och dessutom kan jag knappt prata, kraxar som en kråka. Och hostar. men annars är det bra :-)

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails