Inte blev det nån promenad, inte. Saker kom emellan. Jag lät dem komma emellan, helt enkelt. Istället har jag färglagt min dag med lite skrivande (alldeles för länge se'n...), tvättande, ihopskruvande av säng, plockat med kläder, sorterat papper, varit på jobbet en sväng och kollat till maskiner, grävt i trädgården, betalat räkningar. Bland annat.
Julia har bortamatch och vi var en av chaufförerna så det blev bara minstingen Nora och jag hemma. Så tyst. Laga mat och äta bara två stycken känns underligt. Efter vårt maskingrejande (hon föreslog att hon kan jobba extra på helgerna men nej, det får vänta några år *s*) lagade vi mat ihop och se'n myste vi i soffan med högläsning. Jisses, minns inte när jag läste för nån av ungarna sist!
Nu sover hon sött och fotbollsgänget är på väg hem efter en 5-5-match. Det grå har hängt med hela dan men nu är åtminstone min knopp svart igen efter ett halvårs kämpande för att få allt mörkbrunt.
Lika svart som McDonalds samvete lär det dock aldrig bli. Sitter precis och kollar på det utan att förvånas det minsta.
jag brukar läsa för sonen ofta (nä, nu ljög jag, förr var det varje kväll, nu är det kanske en gång i veckan, han ser hellre tv sista 30 min innan, så jag är lite dissad :P) - brukar tyvärr bli så vanisnnigt trött av det :) Men det är mysigt!
SvaraRaderaHoppas solen når er snart!
Högläsning!!!
SvaraRaderaÅh vad jag kan sakna den tiden när man läste högt för barnen!
Jaja - får väl läsa för barnbarnen (som jag hoppas pojkarna fixar...;) en vacker dag :)
Mysigt med högläsning! Det gjorde vi varje kväll när barnen var små. Nu om jag läser högt ur morgontidningen säger de lugnt. Det där kan jag läsa själv sen...
SvaraRaderaDet är mysigt att krypa ihop tillsammans och bara stänga ute allt annat. Mysmysmyyys :-)
SvaraRadera