lördag 31 juli 2010

Toabekymmer eller hur knipa snyggast

Nån som missat att jag håller på med motorsport? Rally för det mesta. Nån som missat att det körs i skogen? För det mesta.
Långt från bekvämligheter som vattenklosett eller bajjamajja. I skogen är vi alla lika. Alla måste kissa i naturen. Jämlikhet, javisst!
Men hur rättvist är det egentligen? Karlar av olika modijanger (nu snackar vi ålder och kroppshydda, nåt mer kan jag inte uttala mig om, så det så...) bara slänger ut det de har och kissar/pinkar/valfritt annat uttryck.

Jag - som i detta fall tillhör en minoritet - gör så här:
Håller mig i det längsta. Håller därefter tummarna för att nästa sträcka startar i närheten av en skogsdunge och inte vid en en väg omgiven av åkrar. Oftast hjälper inte hållandet utan det blir till att hitta högsta möjliga gräs och sätta igång. Ner med overallen till knäna (tillsammans med det som bärs under), veva upp ärmarna och samla ihop så att det inte stänker på kläderna. Alla som någon gång hjälpt ett flickebarn genom att hålla henne så hon kan släppa ut det som behövs vet hur osmidigt det är.

Ner med rumpan medans du ser dig om så inte nån av dina manliga medtävlande råkar sikta på dig med blick eller annat. Aaaaj, attans, brännässlor. Igen... Bara att stå ut. Gör klart, samla ihop allt och fös tillbaka det på ursprunglig plats. Glid sedan ut ur skogsdungen/upp ur gräset med en världsvan min. Lägg sedan på minnet att be din chaufför stanna utmed transporten nästa gång. I en tät skog.

Campingtoaletter - eller offentliga bekvämligheter överhuvudtaget - är också en specialgrej. Alltså, musiken som spelas i bakgrunden, den måste ha nån mer mening än bara vara underhållande lite lätt i bakgrunden. Har ni tänkt på hur tyst det är trots att alla holkarna är upptagna? Inte ens ett litet stril hörs. Vad gör alla? Sitter och funderar på dagens planering? Vad ska vi grilla ikväll? Är det så att alla lägger i ljuddämpande papper för att inte låta?  Finns väl ingen normalt fungerande människa som kan undvika det oundvikliga?

Måste erkänna att jag blir lite full i skratt när jag sitter där och funderar på vad alla andra funderar på. Kniper igen så att inte fnisset ska höras över skvalet från musiken och smiter sedan ut med världsvan (?) min. Inte för att någon ser det. Alla är så upptagna med att snabbt smita ut så ingen kan gissa vem som lämnat ifrån sig den där hemska lukten som slår emot nästa toagäst vid öppnandet av den ej ljuddämpande dörren.
"Jag har inte gjort nåt!"

fredag 30 juli 2010

Rhodos version 8 och 10

Åttonde gången för Peter och tionde för mig. Är vi inte kloka? Åka tillbaka till samma ställe gång efter gång? Måhända kan vår sinnesstatus ifrågasättas av flera anledningar men inte av denna.
Varför ändra på ett vinnande koncept? Vi har - ända sedan vi åkte till Rhodos tillsammans första gången 2004 - velat tillbaka. Vi känner till det mesta, slipper stressen av att se och upptäcka en massa saker hela tiden. Vi har sett det vi vill  och vi åker dit för att bara VARA. Sola, bada, läsa, äta och dricka gott.

Så blev det även denna gång. Plus att vi - återigen - träffade trevliga människor som vi kommer att ha kontakt med även på hemmaplan. Förra året slarvade jag bort ett telefonnummer till ett par vi träffat och har inte lyckats få tag på det igen. Synd. Jäkla Eurovoice.
I år har vi sett till att byta både det ena och andra för att det inte ska hända igen.

Vi tog en biltur ihop med nyfunna vänner en dag, i en Chevrolet Topless ;-) Åkte bland annat till Lindos och svettades en stund för att Jonas skulle få se den vita staden, vi andra tre hade redan varit där. Åkte småvägar genom små byar där man kunde få tre öl till priset av en inne i Rhodos stad. Och då ingick vatten till chauffören också.

 I en mysig liten by (Arhipolis) hittade vi detta kyrktorn, plus billig öl :-)

På väg till stranden i Lindos




Vi hade en underbart trevlig vecka på vår ö, allt var perfekt. Förutom att jag fick myggbett stora som Etna, förstås. Jag som alltid sagt att jag aaaaldrig fått några bett därnere. Och med därnere så menar jag på Rhodos och inget annat.


I väntan på flygfärd i Flying fish, en födelsedagspresent till 40-åringen

Droppen dripp och droppen drapp

Det förslår inte långt. Två droppar, menar jag. Det har nog kommit minst hundrabiljonerstriljoner eller nåt. Vått is going on.
Inatt  - och nu - har det varit både ös och blås. Hela vagnen skakar. Det känns som att vi kommer att göra en flygtur närsomhelst. Vilket naturligtvis inte kommer att ske, vi är fast förankrade med stormlinor och annat.

Fördelen - förutom böndernas efterlängtade torka-motgift - med regnet, är att nu tar jag mig tid att kika runt hos mina kära bloggvänner. Jag har saknat morgonrundan hos er ska ni veta. Vissa har fortsatt skriva i flygande fläng, precis som vanligt, medan andra har kört min variant; mer sol och umgänge (kombinerat med bristande blogglust) har inneburit minimalt med bokstäver på bloggen.

Med fungerande uppkoppling kan jag alltså numera sitta i Hobbyn med morronkaffet och se mig om i världen. Kallt konstaterande att det blir inte mycket uteliv idag. Iofs skulle jag kunna sätta ut smutsdisken på diskning och mig själv på duschning men det lockar inte. Kanske en tur till Halmstad kan passa?
Ullared blir det i alla fall INTE, igår hade 27000 pers lyckats komma in, hur många som var tvungna att vända tvista di lärde om. Jisses Amalia.

onsdag 28 juli 2010

Inoljad och välsmord

Låter som att jag ligger på en varm strand, va? Nix, inte idag. Idag är det jobb som gäller. Fem veckors semester i sträck? Nix, företaget sköter sig dåligt på egen hand, tycker jag. Korta inhopp krävs för att glädja leverantörer och skyffla undan värsta papperstravarna.

Avbrott har även gjorts för att hjälpa till med vår exrallybil. Ja, den är ju fortfarande rallybil men inte vår då. Antagligen saknade den oss alldeles vansinnigt och såg till att bli lite krasslig så den fick komma på besök. Idag plockas den ihop för att förhoppningsvis återbördas till nuvarande ägare snarast. Känns alldeles, alldeles konstigt att ha den i garaget, nämligen. Jag har fått äran att vara med idag (hände aldrig förr...). Skruvat och rensat så att oljan stänkt. Mest på mig. I mitt ömma huvud. Det blir ömt när man slår i det på samma ställe fem ggr i rad. Klumpfia? Jag?

Igår skaffade jag ett mobilt bredband så jag ska kunna glädja (?) er med närvaro även när det trådlösa på campingen tar semester. Om det blir regn, vill säga. Vilket jag inte önskar.
Ikväll åker vi tillbaka till Hansagård när vi lämnat Julia för vidarebefordran till Vimmerby. Ett endaste barn kommer att vara med, hur funkar det? Nån enbarnsförälder som har goda råd att ge?
Nu är det iofs Nora det gäller så jag är inte orolig, hon brukar hitta kompisar och försvinna ur sikte ganska snabbt. Hjääälp! Då blir vi ju... Ensamma?

Kan förresten meddela att om man inte tränar alls på väldigt, väldigt länge så ger en timmes promenad i rask takt träningsvärk - nästan - överallt.

måndag 26 juli 2010

Jajamen!

Ifall någon är orolig över motsatsen så kan jag meddela att jag lever. I högsta välmåga firar vi semester så vi måste åka hem och vila upp oss genom att ägna oss åt den ädla konsten kallad arbete. Endast ett par dagar, se'n blir det väst igen.

Julia ska minsann få spela fotboll igen. Börjar idag och imorgon med träningspass. På onsdag åker laget till Bullerby Cup för att förhoppningsvis hänga sig kvar tills finalen på söndag. Hoppas bara att sprickan är ordentligt läkt.

Brist på uppkoppling har gjort att utlovade uppdateringar på diverse bloggar har uteblivit helt och hållet. Sen är det attansbökigt att skriva med didäringa långa naglarna. Fel hela tiden. Blir det. Ska nog förkasta detta och sätta fart på skrivfingrarna igen. Tror jag. Så småningom.
Klådan är inte riktigt tillbaka, det blir bara ett tomt eko när jag ska försöka få nåt på pränt. Tankarna försöker springa och ställa sig i hörnet i det runda rummet och det blir bara blajblaj.

Står ni ut med att vänta lite till? Hoppas det.

Nu ska jag slänga på mig träningskläderna och bränna bort en och annan Pina Colada medan Jullan tränar boll. Håll ut!

tisdag 13 juli 2010

Från en värme till en annan till en tredje

Kort sagt: Vi hade en underbar resa till Rhodos (återkommer senare om det), landade i åska och regn, sover i tropisk värme och ska imorgon ut på detta.

Gissa om vi kommer att svettas floder, AC är liksom inte av den årgången vi kör med... Men vad gör man inte för att få vara med i leken, den ack så roliga.

Hoppas ni alla har det bra i den helt enormt ovanliga svenska sommaren. Vi kan väl försöka att inte gnälla över värmen nu när den är här? Den klibbiga, klistriga...

Over and out för denna gången.

torsdag 1 juli 2010

Drar mig tillbaka

Nu så. Jobbarkläderna ligger i väntanpåtvätt-påse och dojorna ska inte på blana förrän om fem veckor. Imorgon blir det kontorsarbete för hela slanten. Eller åtminstone hälften. Jag ska ju göra premiärmanikyr mitt på förmidda'n. Eller ja, på händerna blir det väl. Jag - som brukar ha långa fina naglar alldeles av mig själv - ska ta hjälp. Lite spännande ska det bli, speciellt att höra vad hon tycker om mina sorgkantade, spruckna naglar i kombination med såriga fingrar.

Efter det är det semester på riktigt!

Datorn lär få sig en välförtjänt vila, speciellt om vädret fortsätter på den inslagna vägen, så nu lämnar jag stället ett tag. Ha det skönt på alla vis, ta hand om er och njut av den härliga sommartiden. Strunta i att myggen bits och att regnet öser ner emellanåt. Ta vara på det som är bra och skit i resten!

Så ses vi på andra sidan...

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails