Reagerar reflexmässigt

Vet att jag inte är ensam om detta. Många reagerar som jag.
Tyvärr inte tillräckligt många.
Hade det varit så att vi hade varit en övervägande majoritet (eller varför inte alla?) så hade jag inte ens behövt reagera.

Jag morrar likadant varenda år när det mörknar, Varför i h-e rent ut sagt är det så svårt att ta på sig reflex? Och hur ända in i h-e (rent ut sagt) kan man låta bli att förse sina barn och barnvagnar med dessa livräddande attiraljer? Jag fattar verkligen inte.

Igår när jag var ute och gick - naturligtvis försedd med reflexväst fast det var ljust när jag startade - så höll jag på att GÅ på folk. Fattar ni? Gå in i en mötande människa eftersom det var bilar som bländade och personen ifråga var helt mörk. Kolsvart.

Mötte flera familjer som var lika svarta hela högen. Inklusive små promenerande barn och småttingar som satt i barnvagnar. Utan reflex. Jag blir både arg och förundrad...

Jag har inte lust att skada en annan människa. Tror i och för sig inte att andra människor vill bli skadade av mig, heller. Risken är ju ändå rätt stor att det smäller rätt vad det är. Hoppas bara det blir när jag går då, inte när jag färdas i bil. Även om jag går snabbt så tror jag skadorna är överkomliga om jag dundrar in i någon till fots.

Nä, skärpning för h-e! Rent ut sagt.

Efter ljus kommer mörker. Det händer varje eftermiddag så här års. Tänk framåt. Ja, tänk, helt enkelt.

Åkte och handlade naken

Kan ni tänka er! Häromdan åkte jag in till byn, kryssade mellan mink*¤%ar och lyckades till slut ta mig fram. Halvvägs kom jag på att jag var nästan näck...

Hade glömt både mobiltelefon och vigselringar...

Om man glömmer att skriva på Facebook

Om man missar att skriva "Nu går jag hem" som status på FB, är man kvar på jobbet då? *förvirrad*

Får se vad som händer nu då...



Läs även andra bloggares åsikter om Facebook, status

Sopigt

Ni vet hur man kan reta sig på saker ibland? För visst är det så att det finns såna? Retliga saker.
I helgen har jag varit på skräphumör. Inte så att jag mått kass eller varit allmänt grinig. Nej, men vansinnigt sur på folks brist på hänsyn och tankeverksamhet.

Igår var vi på folkrace - jag satt i sekretariatet, Peter var ute på banan och bossade och Jocke körde (tyvärr med krånglande bil...) - och efteråt, när jag i godan ro väntar på att allt ska bli klart; Vad skådar mitt norra öga? Burkar. En massa tomburkar utspridda över området. Visst, det fanns lite annat skräp också men det var burkarna som störde mig. Anledningen? Ja, kanske att det stod minst 3 stora tunnor avsedda för pantburkar utställda inom slängavstånd. Varför gör man så? Bara släpper grejerna där man står. Eller drar sönder dem så att upplockarna skär sig fördärvade om det vill sig illa. Arg blev jag. Och plockade upp. Utan att skära mig.

Idag var vi i skogen och vad hitta' vi väl där? Blöjor och tvättlappar precis vid vägkanten. Jaja, det hade varit lika illa längre in i vegetationen, det var inte så jag menade. Fy f-n. Som blöjbarnsförälder brukar man väl vara mer förberedd än så? Nån slags påse skulle säkert kunna upp- eller frambringas. Knyt till och släng vid nästa tunna. För bövelen.

Annars har helgen varit väldans bra, lugn och skön. Avslutades med kantarelljakt och påföljande avsmakning. Nu är det full fart mot kommande vecka, bara att dyka i säng och samla krafter, sju kvart i timmen.

Toabekymmer eller hur knipa snyggast

Nån som missat att jag håller på med motorsport? Rally för det mesta. Nån som missat att det körs i skogen? För det mesta.
Långt från bekvämligheter som vattenklosett eller bajjamajja. I skogen är vi alla lika. Alla måste kissa i naturen. Jämlikhet, javisst!
Men hur rättvist är det egentligen? Karlar av olika modijanger (nu snackar vi ålder och kroppshydda, nåt mer kan jag inte uttala mig om, så det så...) bara slänger ut det de har och kissar/pinkar/valfritt annat uttryck.

Jag - som i detta fall tillhör en minoritet - gör så här:
Håller mig i det längsta. Håller därefter tummarna för att nästa sträcka startar i närheten av en skogsdunge och inte vid en en väg omgiven av åkrar. Oftast hjälper inte hållandet utan det blir till att hitta högsta möjliga gräs och sätta igång. Ner med overallen till knäna (tillsammans med det som bärs under), veva upp ärmarna och samla ihop så att det inte stänker på kläderna. Alla som någon gång hjälpt ett flickebarn genom att hålla henne så hon kan släppa ut det som behövs vet hur osmidigt det är.

Ner med rumpan medans du ser dig om så inte nån av dina manliga medtävlande råkar sikta på dig med blick eller annat. Aaaaj, attans, brännässlor. Igen... Bara att stå ut. Gör klart, samla ihop allt och fös tillbaka det på ursprunglig plats. Glid sedan ut ur skogsdungen/upp ur gräset med en världsvan min. Lägg sedan på minnet att be din chaufför stanna utmed transporten nästa gång. I en tät skog.

Campingtoaletter - eller offentliga bekvämligheter överhuvudtaget - är också en specialgrej. Alltså, musiken som spelas i bakgrunden, den måste ha nån mer mening än bara vara underhållande lite lätt i bakgrunden. Har ni tänkt på hur tyst det är trots att alla holkarna är upptagna? Inte ens ett litet stril hörs. Vad gör alla? Sitter och funderar på dagens planering? Vad ska vi grilla ikväll? Är det så att alla lägger i ljuddämpande papper för att inte låta?  Finns väl ingen normalt fungerande människa som kan undvika det oundvikliga?

Måste erkänna att jag blir lite full i skratt när jag sitter där och funderar på vad alla andra funderar på. Kniper igen så att inte fnisset ska höras över skvalet från musiken och smiter sedan ut med världsvan (?) min. Inte för att någon ser det. Alla är så upptagna med att snabbt smita ut så ingen kan gissa vem som lämnat ifrån sig den där hemska lukten som slår emot nästa toagäst vid öppnandet av den ej ljuddämpande dörren.

"Jag har inte gjort nåt!"