Att länka eller inte länka, det är frågan

Witsman gjorde ett rätt kul experiment häromda'n. Många äro de saliga som skulle göra vad som helst för en länk från en populär bloggare, det är vetenskapligt bevisat. Eller åtminstone allmänt känt.

De som har dessa bloggar brukar undvika att länka till kreti och pleti. Om de nu inte får betalt för det, förstås. Det finns ju en speciell kategori som sponsras och därför villigt (?) hänvisar till någon sida där man för nästan ingenting kan få köpa vad som helst som man inte vill ha. Köper man inte så har man i alla fall varit vänlig nog att bidra till att bloggarens köpkraft stärks.

Nu var det inte denna sort länkning som skulle avhandlas så tillbaka till ursprunget. Länkning från en poppisblogg kan få din besöksräknare att hoppa högt av glädje. Personer som aldrig skulle hitta just ditt guldkorn i den stora blyhögen, ramlar in och stannar kanske också kvar. Du får eventuellt en ny bloggkompis som du i din tur besöker varje dag. Effekterna är med andra ord positiva. För visst vill vi bli lästa? "Jag skriver bara för mig själv, för min egen skull" är ett vanligt förekommande begrepp.

Visst skriver jag också för min egen skull, för att jag tycker det är så jäkla kul att forma meningar av alla dessa ord som finns. Men jag erkänner; Jag älskar kommentarer. Bevis på att det faktiskt är nån som tar sig tid att läsa det jag knackat ned. Skitsköj! För att inte tala om de kontakter det leder till. Varje dag hittar jag nån ny blogg som är värd att återvända till. Rolig, eftertänksam, informativ. Ibland allt i samma.
Jag följer en del och skulle kunna göra det med betydligt fler. Om jag inte hade jobb och familj.

I mitt fall lär det inte bidra till stormar i besöksräknarhavet om jag länkar till en blogg eller inte. Jag förstår däremot dem som har många läsare, det blir en omöjlighet att länka till alla. Eller att välja ut några få. Avundsjukans gröna färg skulle välla fram över landets bloggare. Gissar jag på.