Livet är en gåta som slutar på samma vis

Pengabrist, skoskav och ungar som gnäller. Vad är det? Skitsaker som man kommer över. Lönen kommer till slut, det finns plåster att sätta på onda hälen. Ungarna gnäller inte värre än vad jag gör.

Läser vad Anette och hennes familj går igenom. Tårarna rinner och hjärtat värker. Tänker mig in i hur det skulle kännas att vara i hennes kläder. Eller jag försöker. Tror inte att man kan tänka sig in i något så hemskt om man inte är mitt i det.

Vad skulle jag säga till barnen? Vad skulle jag vilja göra? Är ganska säker på att jag skulle bryta ihop, inte alls vara så stark som hon verkar vara. Ångesten river bara jag tänker på det. Döden så nära.

Även om jag levt nära döden i 3/4 av mitt liv så har det inte varit min egen. Tungt nog har det varit men knappast som att veta att man själv bara har några månader kvar. Tänk hur min egen far måste ha lidit. Vid 38 års ålder fick han domen att han bara skulle leva några få år till. Han blev 70. Läkarvetenskapen har fel ibland.

Arrangemang av dotera Jennie, fint, va?