Idag när vi kom hem från den lite snöpliga utflykten till Västerland hamnade jag i TV-soffan en stund. "Här är ditt liv" med Sven Wollter. Reprisen. På programmet, inte hans liv.
Blev några tårar fällda. Tänk att få all den kärleken! När hans barn pratade om sin pappa så strålade det kärlek om dom och till honom. På andra hållet också. De hade roligt tillsammans. Det är lycka.
Saknaden efter min egen pappa blev plötsligt väldigt påtaglig.
Söta vännen min.....vet ju hur saknaden efter en förälder känns...
SvaraRaderaSkrev just själv just om Wollter - underbar människa!!!! Stor KRAM!!!