lördag 10 april 2010

Ångerrätt på barn

Adoptivson skickades tillbaka eftersom han inte var vad de hade väntat sig. Denna värld och dess människor. Vad göra med den?

Trots att vi har ångerrätt på det mesta så ingår inte barn i den kategori som man kan komma och lämna tillbaka. Inte ens om de är adopterade. Inte ens i USA (vad jag vet). När jag skriver inte ens om de är adopterade så menar jag rent praktiskt. Skulle det finnas en retur så är det troligen lättare att lämna tillbaka på t ex ett barnhem än vad det är med ett barn man själv fött. Den ingången är stängd på nåt vis.
"Once you had a baby you can't put it back"

Nej, allvarligt. Hur grymt är inte detta? En lapp runt halsen och sen tillbaka till det forna hemlandet. "Du är för besvärlig, vi vill inte ha dig. Du är inte som vi tänkte oss, helt enkelt. Bye, bye."

Vi är otaliga föräldrar som brukar skämta om att sälja barnen på Blocket, de är billiga ibland. Barn - liksom vi andra som också varit där - kommer med fel och brister. Och med glädje och kärlek. Ibland är de skitjobbiga och ställer till saker. Det finns barn som slåss och mördar. Jo, det gör faktiskt det. Även vuxna är barn till sina föräldrar. Hur länge kan man lämna tillbaka om man inte är nöjd? När gäller garantin? Ska det finnas återkommande tillfällen när man tillfrågas om graden av "nöjdhet"?

Den dagen jag valde att bli förälder gjorde jag ett val för livet, inte för en viss tid. Tillsvidareanställning, inte visstid. Inte provanställning. Jag är den som är vuxen och ska ta ansvar. Visa vägen i den här underbara, grymma världen så att barnet blir en individ med egna, förhoppningsvis, sunda tankar och handlingar.
Det finns inget förord eller kontrakt med liten text längst ner. Inte ens en klausul där man kan kryssa i alternativet "Om det inte funkar så tar myndigheterna hand om barnet". Och tur är väl det.
Kanske borde det istället finnas möjlighet för barnet att friskriva sig från föräldrarna? Undantaget i tonåren då det skulle bli alldeles för stor arbetbelastning på berörd myndighet.

3 kommentarer:

  1. Visst är det så, man skulle vilja sälja dem, ge bort dem. Tur att det går fort över. :)
    Och hur många gånger skulle tonårsbarnen inte vilja bli av med sina idioter till föräldrar.

    Men det här är något helt annat, så tragiskt, och man undrar hur de kunde bli godkända som adoptivföräldrar? Det är skrämande, och det finns ingen ångerrätt på barn.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker det ska vara ångerrätt på adoptivbarn - fy fan för att bli tvungen att växa upp hos föräldrar som inte vill ha en utan vill bli av med en - det är ÄNNU VÄRRE än att bli ratad.....tycker jag själv alltså..... fasansfullt är det hur man än vrider och vänder på det.....men pojken skulle ha gått ännu mer under hos den familjen....Mer skulle ha kontrollerats innan.

    SvaraRadera

Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails