Igår - när jag efter att ha skottat snö på marken hur länge som helst och efter det på taket i flera timmar - skulle krypa till sängs, slängde jag ur mig; Tänk om jag kunde få sova till kl 8 en morron? Jag är ju - som de som brukar kika in här, vet - oftast uppe tidigt även på helgmornarna. Lider inte av det, tvärtom. Men igår, med min mörbultade lekamen på väg till sömnlandet så kändes det ändå som att det vore en bra idé.
Efter att ha varit vaken otaliga gånger inatt (ljumsken värker, liksom de flesta andra områdena i kroppen) så kände jag till slut; Nej, nu ska jag nog gå upp. Vänder mig och tittar på klockradion - 08.00! Perfekt!
Vad som inte är perfekt är att det snöar hela tiden. Det syns knappt att jag skottade fina gångar igår. Dessutom så vet jag att vi måste upp på taket igen. Vi vågar helt enkelt inte chansa. Ibland är det illa att ha så välisolerat hus, tänk om det var som för grannen, där ligger det bara det allra senast anlända kvar. Alternativet är alltså takskottning, något som inte känns lockande just nu, men som jag föredrar när elräkningen kommer.
Jag är ganska säker på att käre maken är ungefär lika leabröten som jag, så det blir nog att försöka peppa varandra att stretcha och sedan angripa det hela med ett påklistrat leende. Stege behövs nästan inte lägre. Högarna med nedskottad snö når upp till stuprännorna...Lördagsmys på hög nivå...
Det var ju ett attans sätt att fira förlovningsdag på. Oxfilén fick ligga kvar i kylen och istället blev det ihoprafsade, micrade rester. Det har en viss charm att sitta framför brasan i långfillingar och med begynnande träningsvärk, trots allt. Idag är den inte alls begynnande, även om jag tror att kulmen kommer imorgon.
Nu blir det frukost och sen ska jag upp och sjunga "Hon har istappar i sitt hår..."
Här har vi också skottat hur mycket som helst. Vet snart inte var vi ska lägga all snö på vår lilla kedjehustomt. Garagetaket har vi skottat av en gång. Hoppas det räcker.
SvaraRadera