Jahapp, vardag igen. Tog det väldigt lugnt på morgonen. Gick upp vid 6.20 (lät mig själv slippa prommisen första da'n) och se'n åkte jag inte hemifrån förrän 7.45. Med en lessen Nora sittande i knät på pappa. Hon ville absolut inte att jag skulle åka till jobbet. Nä, vem ville det??? Lovade att ringa hem och då var hon sitt vanliga glada jag igen :-D.
Konstigt det där, hon har nästan aldrig varit lessen när jag lämnat på dagis så lite undrande var jag allt.
Arbetsdagen har försvunnit i ett nafs. Tur det. Har gjort en massa saker som jag inte "ska" egentligen. Trams, säger jag. Kan jag underlätta för mina medmänniskor så gör jag det. Straffa mig om det inte passar. Är det fullt upp så är det. Inte 17 står jag där med skygglappar och låtsas att jag inte ser. Att jag inte kan hjälpa till. Aldrig!
Tycker allt att det känns lite som att bli bakbunden emellanåt. Tror nog att det skulle behövas uppdatering på min tjänst. Får väl se hur det blir framåt.
Här hemma hade det regnat så inte blev det målat som jag tänkt *hmpf*. Peter lyckades grunda läkten iaf, alltid nåt. För egen del blev det diskning (diskmaskinen sönder sedan 2 veckor tillbaka...), matlagning till lunchen, ägg o bacon till min frukost och så förberedelser till middan imorgon. Efter det plockade jag undan i tvättstugan och dammsög. Oj, minns inte när jag gjorde det sist! Så är det när barnen skämmer bort föräldrarna och åker iväg och lämnar oss i sticket. Då får man kavla upp och göra det. Basta. Är själaglad att jag slipper det resten av året, tack för det ungar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!