Detta är nåt jag funderar ofta på. Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva om, men som känns för privat. Samtidigt vill jag vara personlig och inte bara krafsa ner nåt för att det ska produceras ett inlägg.
För mig är det viktigt att inte skriva nåt om min familj som de tar illa upp för. Det behöver inte vara några stora saker, det kan vara en anekdot som jag tycker är jättegullig och ursöt, men som kanske inte uppskattas av den det gäller. Är man inte anonym så är det ju alltid någon i närheten - en klasskompis mamma, en granne, någon som känner någon som känner någon - som läser. Vill de det, de som blir "uthängda"?
Nu menar jag inte att mitt liv är så himla intressant så det är allmänt diskussionsämne på byn, men jag tror ni hajar.
Som sagt, det finns mycket jag skulle vilja skriva. Men vill jag att alla ska få läsa? Ja, alla ska få läsa. Men vill jag att de ska veta att det handlar om mig?
Det är frågan.
Det där är en jättesvår balansgång.
SvaraRaderaJag skrev mycket mer privat i början när jag inte trodde att någon jag kände läste och inte hade en tanke på att någon skulle hitta min blogg och fatta att det var jag.
På något sätt har folk lyckats googla sig till min blogg iallafall (hade inte ens en tanke på att någon skulle vilja googla på mitt namn... varför då liksom??).
Nu är jag inte lika anonym längre men inte heller lika privat. När jag skriver något om mina barn (utom den yngsta) har jag frågat dem först. Mina vänner skriver jag aldrig om eller visar bilder på. Man vet som sagt aldrig vem som läser.
Hmmmm - svår fråga....måste nog skriva ett inlägg om detta....Intressant att du tog upp det....
SvaraRaderaKram min vän!
Det är viktigt att fundera över det där innan. Vill man t ex bli kritiserad i kommentarsfältet för privata tankar. En sak är det väl att det divideras om ens idéer om kost eller träning, eller hur världen funkar eller politik, en annan ens innersta. Jag ser till att hålla gränsen rätt intakt, även om jag är väldigt personlig, men det är ju en annan sak.
SvaraRadera