Igår kväll ondgjorde jag mig på facebook. Jag var sur på kärringa som flyttat in och stökar runt i min hjärna. Hon sätter på diskmaskinen för att en minut senare undra vad det är som låter. "Är det vatten som sprutar nånstans? Vad är det som surrar och brummar?" Typ sånt.
Ojojoj, vad många som kände igen sig och påstod att hon var/varit hos dem också! Jomenvisst, allihop i samma ålder som jag. Hmmmm. Tydligen är det bara att vänja sig.
Jag ska i alla fall kämpa för att behålla så mycket utrymme som möjligt till mig och den jag är. Hon ska inte få ta över helt. Livet tillhör den energiska. Eller nåt :-)
Idag var det dags att använda den där energin som börjar komma till baka efter veckans halsont. Krokjäklarna skulle äntligen upp i garderoberna. De där som så påpassligt köptes för ett bra tag sedan och som ska hålla uppe träningskläderna mellan passen. Istället för att de ligger utspridda eller slängda nånstans.
Japp, då var det bara att leta reda på skruvdragaren och resten. Det första gick bra men sen saktade det ner märkbart.
Kan eventuellt bero på den "ordning" som råder i verktygslåda och förråd... Först skulle jag ha en förlängare till bitsen. Hittade inte. OK, kör väl utan då. Hittade inte rätt bits. Hittade inte skruv. Började fundera på om jag skulle behöva spika upp skiten krokarna istället. Fast då hittade jag ingen spik... Men däääär under låg det ju skruv...
Visst är sånt oerhörd irriterande? Att det tar längre tid att ta fram grejerna än att utföra själva sysslan?
#blogg100, skruvat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!