Nu är jag inne på femte dagen med promenader och ett styrkepass (än så länge) och jag mår redan bättre.
Lättare i kroppen
Då menar jag känslan, har ingen aaaaning om vad jag väger, vågen lackar på batteri, nämligen. Sen tycker jag att vikten - liksom åldern - bara är en siffra. Det är hur man känner sig, hur kläderna sitter osv som spelar roll.
Fryser inte lika lätt
Jag är en småfrysare, speciellt om det är snö på G. Nu har jag en annan värme i kroppen (för det mesta).
Sover som en stock
Den goa trötthet som följer med att man rör på sig, den gillar jag skarpt. Helt annat än den där "sitta framför dator/TV"-tröttheten.
Om det nu - mot förmodan - skulle finnas nåt att ligga och grubbla på när jag går och lägger mig så är det rövkört, somnar som en klubbad säl. Till viss förtret för någon mig nära stående/liggande emellanåt, men vad gör man?
Ibland lyfter jag upp en bok för att få i mig lite kultur (!?!) men det blir mest att jag slår ihop sidorna lika snabbt som ögonen.
Humöret blir bättre
Tålamodet sträcks ut (lite åtminstone) och det är lättare att klara av saker överhuvudtaget.
Kan rabbla fler saker om ni vill men orkar inte just nu eftersom jag är
HUUUUUUUUUUUUUNGRIG!!!!
|
Gammal bild som säger allt om min hunger just nu |
Det är den enda nackdelen. Som flera säkert skulle anse är en fördel och även avundas mig. Mest min ämnesomsättning då, kanske.
Det räcker alltså med en halvtimmes snabb promenad för att min förbränning ska hoppa upp ett antal snäpp. Jag blir hungrig snabbare och oftare.
I vanliga fall har jag inga problem med det, min LCHF-kost hjälper mig hålla blodsockernivån så jag slipper äta så ofta. Så fort jag börjar använda kroppastollan lite mer så måste jag tillföra. Det måste till framförallt mer protein och det tar alltid ett tag innan jag och kroppen är överens om en lagom nivå på käkintaget.
Just nu är vi inte överens. Jobbar på det.
Har bara 4 km kvar till 2-milaren denna veckan och det lär bli mer än så innan veckan är slut. Och ikväll blir det ben- och magpass!