Om någon missat det så är jag inte alls någon vän av julen, av många rutiga skäl och randiga orsaker. Jag taggar ner och låtsas att det är en vanlig helg (så gott det går) och rätt vad det är så är det vardag igen!
Det finns vissa saker som är jobbiga på lite speciella vis. Doftminnen.
Kan ta ett av de vanligast förekommande; hyacint. Förknippas med magsjuka och flytande bajskorvar. Och den där hemska filmen där hon cyklar i luften... vad heter den nu igen? Plåtgubbar och fågelskrämmor. Äsch, ni vet! Säg nu.
Ja, tack för det. Trollkarlen från Oz. Heter den väl?
Jag och lillebror låg sjuka och tittade på den. Samtidigt hade det blivit stopp i avloppet där vi bodde. Glömmer aldrig synen när vi smög ner i källaren och såg allt som flöt omkring där nere... När jag tänker efter så kanske inte hyacint är den värsta lukt som finns, trots allt.
Jag tror att mitt undermedvetna har hittat ett eget sätt att köra julen (och även vintern) på dörren. Min hjärna är fylld med sommarsånger. Så fort jag nynnar något - vilket händer emellanåt när jag sysslar med annat - så är det numera antingen "Idas sommarvisa" eller nån psalm som brukar sjungas på skolavslutningen. Nej, inte den, en annan. "Gå ut min själ..." osv.
Tror ni det lyckas? Julutdrivning?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!