onsdag 26 september 2012

Frustressad


Jag veeeet att det heter frustrerad men jag är ju bokstavs- och ordvrängare och måste få till rubriken med nån slags sväng på :-) Kan säga att jag varit Fru Stressad ett par dagar i alla fall.

Finns det nåt mer stressande än när man har tagit på sig en uppgift som man tror ska kunna lösa sig (relativt) smidigt och det redan från början visar sig bli allt annat än det? Krångel från första början. Blä.

Jag har verkligen fått använda de där djupa för att klara det. Andetagen.
Till slut tänkte jag bara; det som inte dödar stärker. I och för sig tror jag inte att någon skulle ha ihjäl mig för just detta misslyckande (om det blir så...) men med kniven mot strupen så känns det så. Som ni säkert vet...

Så där har jag haft det ett par dagar men idag fick jag iväg det jag lovat. Stenen small nästan bokstavligen och hörbart i golvet när jag tryckte på "Skicka" och plötsligt gick det lättare att andas igen. Hoppas nu att det går att använda också.



När jag satt mitt i detta så märkte jag hur länge sedan det var jag hade det så här nästan dagligen. De där hemska dagarna när ALLT skulle hinnas med samtidigt och hur det till slut bara blev pannkaka av allt. När det bara snurrar fortare och fortare och man inte ens hinner hoppa av den där hemska karusellen. Man får åka med tills man kastas av i full fart. Då gäller det att hålla sig kvar på fast mark när man väl landat!

Stresstålig...? Ja, faktiskt. När jag själv får styra så är jag det. När verktygen finns. Det gjorde de inte nu. Hur lätt är det att dra i en skruv med hammare? Nä, just det! Hade jag haft en skruvdragare så hade det inte funnits minsta antydan till stress. Men... ibland får man trolla och det känns som att det var det jag - med välbehövlig assistans - gjorde denna gången.


,

söndag 23 september 2012

Kör hårt - glöm allt!

Vänta i knappt 30 år. Börja sedan lite lätt med att springa några gånger så du tar ut dig lite lagom (!?!).

Därefter kan du t ex ägna dig åt innebandy en timme. Full fart och hela tiden. Spring så du nästan spyr.
Duscha och kör hemåt efter att ha kommit ihåg (!!) att ta med dottern på hemvägen.

Sen får du det. Transitorisk global amnesi. Övergående minnesförlust.

Det var fruktansvärt obehagligt! Mina anhöriga tyckte mest det var småjobbigt. Till och med den minsta fräste "Ja, du har sagt det fyra gånger nu!" när jag frågade/talade om något för henne. Jag led mest av att jag hade planerat ett speciellt blogginlägg, det var färdigskrivet i huvudet och rubriken var klockren. Nu mindes jag inte ens vad det var tänkt att handla om... Bara att det skulle blivit kanonbra.

Tänk att man kan ta ut sig så man får minnesförlust. Jag som inte tyckte jag var så himla trött.

Nu fick jag mig en aning om hur det måste kännas när man börjar på att naggas av begynnande demens. Och hur attans jobbigt det är att märka hur irriterande ens anhöriga tycker det är. Mitt var övergående. Allas är inte det.


fredag 21 september 2012

Måste vara mobil

Jaja, det är gammalt men jag har inte testat innan. Blogga från mobilen, alltså. Men nu är det gjort.

Växelkurs


Har jag sagt att jag köpt motorcykel? Annars gör jag det nu; Jag har köpt en hoj!
Vi åkte iväg till MC-butiken som ska läggas ned och därför hade utförsäljning. Jag skulle kolla på handskar, tänkte jag. Det gjorde jag . Meeeeeen... Det blev dyra handskar....

Jag fastnade direkt för den här, nämligen:



Den bara stod där och plötsligt var det hon och jag. 
Såååå...

Om ni hör nåt i luften som surrar så är det jag som är ute och snurrar. Eller rättare sagt, försöker undvika det. Det är det där med att växla med fötterna (OK, foten för att vara korrekt) och vrida gasreglaget på rätt håll som måste tränas in eftersom det ska användas till våren.

Då är det nämligen dags för Risktvåan, teorin och det allra hemskaste - uppkörningen... Riskettan är avklarad och opåläst som jag är (var...) så trodde jag i min enfald att jag skulle kunna greja teoriskrivandet också i vinter. Nänemen, inte förrän jag klarat av tvåan också.

Nähäpp. OK. Vad göra? Träna det som tränas bör. Växling. Jag är i och för sig attans duktig på pengahantering och alla växlar man kan dra på det men att byta siffra med vänsterfoten och händerna, det är en annan femma *höhöhö*

Ingen att övningsköra med. Vill inte sätta mig på min nya blänkande hoj och dra gasen på fel håll och drattla in i grannens staket. Omigen; Vad göra?

Käre maken fick en bländande idé - sonens moppe! Den har alla växlar och den kan jag köra utan att bli tagen av Farbror Blå. Kanon! Projekt starta Guilera tog sin början (något som diskuterats några år fast av andra orsaker) och häromdagen var jag ute och körde för första gången :-)
Med växlande resultat. Och träningsvärk da'n efter. Men det gick. Några gånger till så sitter det!

Och då - då :-) Åh, jag vill att det ska vara vår NU!

, ,

onsdag 19 september 2012

Anmäler sig själv för självmord?

Råkade av en ren och skär slump hamna på en tidningssajt som jag inte har någon som helst anledning att hamna på. Egentligen.
Men, nu gjorde jag det av en anledning i alla fall och i vänsterkolumnen fanns en länk till en annan artikel än just den jag var intresserad av att läsa.

"Anmäler sig självt för självmord" stod det. Jag missade t:et och läste det som i min rubrik. Var ju tvungen att klicka in!

Lånad bild
Visst blir man lite nyfiken på hur det kan ha gått till i min tolkning? Vore nog något för TV:s "Det okända" att ta upp. Personen i fråga ser alltså till - från andra sidan - att rentvå en ev misstänkt mördare. Eller?

Kanske vill han/hon (jag VÄGRAR "hen") jobba för att andra ska slippa känna skuld i detta hemska? Förklara sig och ge dem den ro som är möjlig?

OBS! Innan någon hakar upp sig... Självmord är inget att skämta om och det gör jag inte heller! Jag bara undrar hur rubrikmakarna tänker emellanåt. I och för sig blev resultatet det önskade, jag klickade...


måndag 17 september 2012

Piggelin och Herr Melin

Fy katten vad pigg jag var när jag vaknade idag! Jag sträckte på mig med kattliknande rörelser och välkomnade den nya måndagen med ett leende brett som en lagårdsdörr. Ni vet en sån där liten dörr som finns på såna där små bondgårdar man knappt ser. För min första mening här var inte aaaalls ironisk...

Piggelin har inte heller yngsta dottern varit på ett tag. Feber och ont i halsen. Så pass så hon gick hem från skolan i fredags och faktiskt stannade hemma idag också. Det är inte lätt att åstadkomma kan jag lova!

Hennes sjukdom har avsevärt förbättrats i helgen, dock. Det finns två orsaker till detta, frågan är vad de heter...

Misse 1 och Misse 2, vad ska de heta?
Vi har alltid haft katt så länge vi bott här för att de ska skrämma bort (=äta upp) de gräsliga mössen. Alla vet väl hur ickeförtjust jag är i såna? Om inte så kan ni läsa om det här :-) Eller varför inte detta?

Katterna har kommit och gått, det kan förresten få bli ett eget inlägg om de individerna, men nu senast försvann vår lille Frasse (eg Frans Eskil Svartsvans). Saknad eftersom han var min lille extrabebis och speciell på många sätt och vis. Även av Sigge, den ende kvarvarande katten. Han var med mig i skogen och ropade efter Frasse, tro det eller ej. Vi (ja, familjen inte jag och katten) bestämde oss för att försöka med en ny kattunge och fick erbjudande om en svart liten sak. Måste haft brytningsfel eller nåt för med oss hem hade vi två kattmadamer! Väldigt bra mot halsont hos barn.

Nåt annat som är bra mot ond hals är kalla saker, som t ex glass. En Piggelin inhandlades samtidigt som lite nya leksaker till smågrisarna. När denna kalla sak öppnades saknade den både färg och form, dessutom var den försedd med "extra-is". Blärk. För en gångs skull tänkte jag inte ens innan jag klagade och bad om ersättning, är lite dålig på det annars. Det blev en annan, godare, glass istället. Enligt utsago, alltså, jag äter ju inte sånt :-)

Men hörni, kom med namnförslag! På katterna. Herr Melin går bort eftersom det är två pimpinetta små damer.


, ,

lördag 15 september 2012

Önskemål om textändring

Det finns några saker som jag skulle uppskatta om de ändrades. Vissa fraser som jag råkar ut för titt som tätt. Jag skulle vilja byta ut lite, ge ny innebörd. Eller vad säger ni om dessa förslag?


När du ska utföra dina bankärenden - "Vänta, data hämtas..." Visst vore det bättre om det stod "Vänta, pengar hämtas"? Det hade liksom underlättat på så många sätt.

På mjölken - "Extra lång hållbarhet" Men hallå!!! Hållbarheten är det inga som helst problem med, mjölken är slut en vecka innan Bäst-före-datum. Jag vill ha mjölkpaket där det står "Räcker extra länge"
Egen ko är inget alternativ, även om både det och ett kacklande hönshus hade underlättat. Och kanske gjort kravet på "Pengar hämtas..." lite mindre.

Det är bara några, kommer ni på fler?


Förresten, Volvo kräver att deras underleverantörer ska sänka sina priser med minst 20% annars upphör samarbetet. Vad tror ni om att jag går in i matvaruaffären och sätter hårt mot hårt; Sänk priset på maten med minst 20% annars upphör vårt samarbete! Visst skulle det märkas om vår hushållskassa försvann därifrån men jag tror inte riktigt på att jag skulle få önskad effekt. Vad tror ni?


, ,

Spring is in the air!

lånad bild


Nä, det är det ju inte. Det är höst så det bara smäller om det. Man nästan hör löven som dunsar mot marken. Eller det gör man ju inte heller för de har knappt ens börjat dala.

Men, nåt man hör är mig! Flåsandes, stånkandes tar jag mig fram. Springandes! Så alltså, spring is in the air ;-)

Vadan detta nu då? Är inte jag en typisk gångare? Snabb i och för sig men löpa har känts avlägset trots det. Förutom i vissa nedförsbackar när det bara inte gått (höhö...) att hålla emot. Löpstegen har varit lätträknade, om jag säger så...

Nu har jag ju fått nåt slags fnatt och lovat (?) hänga med på innebandy med ett gäng tjejer som brukar spela. Visst låter det livsfarligt? Inte bara på det sätt som min käre *harkel* make menade när han frågade om det finns hjärtstartare där vi ska vara!?! Nä, jag tror hornen växer ut och resultatet kan säkert bli en och annan blåslagen kroppsdel. Om jag känner mig rätt. Och det gör jag ju.

Men... för att kunna ge det där en ärlig chans så måste kondisen bättras på och det omgående! Jag kan ju inte stå kvar och flåsa med längtansfylld blick efter bollen, den ska ju puttas in i mål med rejäla kliv framåt. Mitt innebandyspelande har ännu större tal framför åren än mitt joggande. Om löpningen ligger på sådär 28-29 så är det nog närmare 30-31 på det andra. Med andra ord så kan ni nog föreställa er hur mitt flås är och hur det låter när jag älgar fram i skogen... Och älgar är det väl inte riktigt, heller, nuförtiden. Min ljumske/höft vill inte riktigt låta mig ta ut steget ordentligt. Än...

Jag ska testa och köra så många gånger jag kan/mäktar med de närmaste 2 veckorna bara för att se hur tiden och orken förbättras. Där kommer RunKeeper och facebook in som extra pepp, man vill ju inte visa dalande resultat :-)

Idag var första "riktiga" rundan. Jag har varit ute ett par gånger tidigare i veckan, utan att ta tid. Då har jag gått rätt ofta, det gjorde jag inte idag. Strategin var att springa så länge jag orkade och sen skulle jag tillåta mig att gå 50 steg emellan. Första blev 40 sen ville (!) jag springa, efter det var det som mest 20, oftast 5-10. Bestämde mig för att lägga om tänket. Istället för att tänka "Där framme kan du få tillåtelse att gå" blev det "Där framme kan du få gå lite - om du vill" Mycket bättre psykologi!

Förresten är det skitbra att ge sig ut med nån av döttrarna, det är en sporre att inte komma för långt efter. Någon gång kommer jag ifatt (och om), det SKA jag. Snacka om mål!

Dagens runda blev 2,68 på 17:22 och det är den jag ska springa snabbare och snabbare nu. Vad tror ni jag hamnar på för tid om 2 veckor? Gissa på!

, , ,

fredag 14 september 2012

En liten läsk, en centimeter cigg och ett knäckebröd, tack!



Lånad från det oändliga nätet




Kan bara inte låta bli... På tal om New Yorks förbud mot att sälja stora läskmuggar. Eller vadå, kanske får de sälja vilken j-a storlek på muggar som helst, bara inte innehållet fyller ända upp...
Visst är lösningen på sockerberoendet och fetman nära nu?

Amerikanerna (läs NY-borna) reagerar med ilska och tänker minsann köpa 2 (!!) små istället. Jepp. Upp till kamp! Håll hårt i dina rättigheter!

Men... hur snett är inte detta? Kan vi människor inte tänka själva och se till att hålla borta onyttigheter från vår kropp alldeles på egen hand? Ska man kunna köpa t ex cigaretter i stump? "Idag är det måndag och jag vet att jag inte borde, men en 2-centimeterscigg kan jag väl unna mig? Det är ju bara 2 centimeter..." 
Cigaretter i "gör-det-själv"-paket? Snoppa dina cigaretter i önskad längd.
Vi kanske kan börja med det gamla systemet som fanns för mjölk? Ta med egen flaska - i önskad storlek - och fyll på den läskmängd din kropp klarar. 

Allt som är onyttigt/farligt kan få egna förbud så vi slipper tänka. Tänk också vad arbetstillfällen det skulle skapa, alla kontrollmänniskor som skulle behövas. Eller skulle det funka med familjeövervakare? Var och en får sin egen familjemedlem att hålla reda på. Då skulle man kunna minska de renodlade kontrollpersonerna eftersom det bara vore ensamstående som behövde utomstående övervakare.

Jag skulle i så fall vilja ha ett knäckebrödsförbud. Det skulle min mage önskat sig att jag hade följt. I 2 dagar har den mullrat och grymtat över de 2 skivorna jag smällde i mig häromkvällen...
Men nä, jag klarar det ändå. Nästa gång jag får för mig att jag MÅSTE ha en knäckemacka tänker jag tillbaka på knipet och det uppblåsta som följer och så skiter jag i det, helt enkelt!




 , ,

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails