DET är inte bra. Vet inte jag så vet ingen annan i familjen heller... Jag håller ju i allt sånt, värsta reseledaren. Paniken kommer framrusande som planet självt, minst 3G. Vart är vi på väg? Inga ledtrådar hittas och det snurrar vidare.
Landvetter har aldrig tett sig så förvirrat innan. Alla bara springer i vägen också. Flytta på er, jag måste fram! Fast vart ska jag? Hem till biljetterna?
Åh, så skönt. Bara en dröm.
Jag behöver ingen tolkning på den. Solklarare än det förmodade resmålet.
Idag har jag glömt mobilen hemma och det är ju perfekt när man väntar viktiga besked. Eller? Tar det som ett tecken att släppa och avvakta.
Lyckades i alla fall leta mig fram på kommunens sidor så jag kunde sjukanmäla dottern. Tror det var hon som ringde till mig, rösten påminde om hennes. Lite däpptaje baja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!