lördag 5 januari 2013

Teknikens under och över

Året var 1995 och det var dags att bege sig ut i arbetslivet efter att ha varit hemma med tre barn. Tyvärr hade jag inte min gamla arbetsplats, Posten, kvar att återvända till. Redan under första föräldraledigheten hade jag och ett par kollegor blivit uppsagda. Sett ur det perspektivet var det ganska OK när jag konstaterade att den befarade magsjukan utvecklade sig till ett positivt besked om graviditet istället. Som sedan visade sig ge dubbelt upp i form av tvillingtjejer.

Det var inte det jag skulle tjabbla om nu. Nä, istället kan jag inte låta bli att förundras över hur det har ändrat sig på de 18 år som gått se'n dess.
Jag började på Ingenjörshögskolan hösten -95, nåt var man ju tvungen att göra när det inte fanns några jobb att söka. Känns det igen?
Datautbildning. Typ.

Vi skulle alltså utbildas i olika mjukvaror och även förväntas kunna en del om hårdvaran när vi 3 år senare skulle trilla ut i andra änden. Plus en massa annat, förstås.

Saken är den att det var nog inte många av oss som var jättebekanta med en dator överhuvudtaget. Än mindre hade en hemma. Det fanns ju inget behov!
Än idag minns jag min förundran över att man kunde koppla upp sig på internet (Susnet) och att det gick att skicka mail (Pegasus tror jag vi använde). Söka information på det viset - Wow!

Efter bara ett par månader började det växa. Behovet. "Jag vill ha en egen dator!" Hemma.

Vi gick ihop några stycken och gjorde ett uppköp på en skitsnabb maskin. 75 MHz, minsann! Ojoj, vad det gick!



Användes mest till att skriva och kalkylera i Excel men vad häftigt det var :-) Internetuppkoppling kändes inte nödvändigt, dyrt var det också.

Nu... allt i mobilen. Eller surfplattan. Både och, kanske. Nåbar och där. Oftast i någon Wordfeud-värld eller slösurfandes bland vardagsbetraktelser på Facebook. Inte här. Eller nu.

Igår funkade det inte att hämta mina mail på mobilen. Va? Vad är det nu??? Katastrof! Även om jag försöker att hålla mig till den privata adressen, det kan bli så fel när jag hämtar jobbmail när jag är ledig.

Men som det ändrar sig, va? Ungefär som när en av döttrarna var sur för att hon (då kanske i 10-årsåldern) inte fick egen mobil och frågade; "Hur gammal var du själv när du fick egen mobil?" 30 år, svarade jag. Hon vände och gick med sin tappade haka släpandes i golvet.

Kanske inte riktigt så stor som den var men strax efter...
Lånad bild, förstås

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails