Lång i ansiktet

Kroppsspråk säger mer än tusen ord. Det skriver jag under på. Trots att jag har vissa dubier mot just det där att sitta med armarna i kors och vara "stängd". Jag sitter oftast så för att det är skönt så just den är jag inte med på alla gånger.

Nu är det tydligen så att ansiktet säger en hel del om vad du är för en. Inte minerna då, utan formen. Kineserna ska vara experter på att uttyda just detta, skriver Dagens Ledare om.

"Ansiktsform och personlighet hänger alltså ihop. Ett långsmalt ansikte är tecken på någon med stor uthållighet och självförtroende. Det är någon som är fast besluten att förverkliga sina drömmar och som gör det med planering och envishet. Ett brett ansikte tyder på någon som har ett öppet sinne och en stor känslighet."
Ja, ibland är jag både uthållig och tror på mig själv men inte alltid. Orkar liksom inte. Är det vid de tillfällena som min huvudform ändras och känns svullen och uppfylld, liksom? Får jag då ett mer öppet sinne? Känslig är jag alltid, nämligen. Fast besluten att förverkliga drömmar? Hmmm, I wish...

"Enligt kineserna är det ett gott tecken att ha öron som sitter högre än linjen från dina ögonbryn. De ska dessutom gärna ligga lite mer platta mot huvudet och ha långa öronsnibbar. Små öron är inte bra och tyder på att man kan få det lite besvärligt i livet. Även läpparnas form är viktig för hur mycket tur man kommer att uppleva i livet. De ska helst vara symmetriska och stängda."
Här började jag genast dra linjer från mina - alltför oplockade - ögonbryn. Mina öron var betydligt lägre, wheeah, dåligt tecken. Jag hatar att någon trycker på mina öron så de ligger inte platt, heller. Långa örsnibbar? Nja, långa hål efter ett bråk med brodern när vi var små. Läpparna kan jag hålla med om. de borde absolut vara stängda oftare :-)

"Hjässans form visar dina ledarförmågor. En låg hjässa tyder på osäkerhet och en mycket hög hjässa är tecken på någon som är auktoritär. Ett ämne för en diktator om det vill sig illa."
Oj, måste hem och kolla barnen!

"Lent hår tyder på känslighet och tjockt, burrigt hår är tecken på fysisk styrka. Med en bred panna är du smart och idealistisk medan en smal kan tyda på att du möter hinder för din framgång"
Lent hår har jag, det kan jag ju använda till att dölja mina svaga öron med. Vad bra!

Titel- och rollfrossa

Tänk egentligen vad många saker man skulle kunna använda som titel, alla roller som livet består av.

Vaknar på morgonen och är Fru. Innebär bland annat ett visst tjatande på make som behöver stiga upp men inte vill. Kan även tituleras Maka, Käresta, Tjötkärring.
Fortsätter en liten stund att endast vara Jag innan det övergår till att innefatta Mamma. I denna arla morgonstund är det ett par-tre "Gomorron" som mumlas fram till de äldsta som är relativt vakna. Ev ett rop från hallen på väg ut till den allra äldste som är ordentligt morgontrött, innan jag sakta omvandlas till Jobbare.

Denna roll är den som utförs minst 8 timmar per dag och som i sig består av en massa olika huvud- och biroller. Det är Kontorsråttan som består av Ekonomiansvarig, Inköpare, Orderplanerare och Logistiker/Transportansvarig.  Webredaktören som försöker få tid till att greja med båda företagens hemsidor. Där ingår också Bildbehandlaren och Textförfattaren.
Metallarbetaren kör maskiner och försöker tillverka så mycket som möjligt så att alla rollfigurerna kan få lön och företaget överleva. Korta stunder hoppar Mamman in och besvarar frågor från barn som undrar över diverse saker, telefonledes oftast.

Arbetsdagen tar slut och då plockas Kocken fram. Mat tillagas och serveras. Därefter kommer Läraren till huset och ser till att läxor görs, ibland behövs det undervisning som inte utdelats i skolan innan dessa läxor tagits hem. Mamman deltar hela tiden, ett övervakande öga i nacken är ständigt närvarande.
Taxichauffören hoppar in ett par kvällar i veckan, kombineras oftast med Fotbollsmorsa. Kan även arbeta helg.
Om man har tur så finns det en stund över till Författaren. Skriva lite vill jag ju. Annars kan Motionären få flaxa till en stund. Lyfta lite vikter, ta en promenad eller nåt för att rensa hjärnan. Då rensas ALLA hjärnorna för att kunna startas om nästa dag. Från noll.
Kvällen avslutas som Mamma och Maka, med godnattpussar o dyl. Går inte in på detaljer.

Allt detta utförs på rutin och med ett leende på läpparna. Hela tiden. Eller vad tror ni?
När jag ser mina barn och den där morrontrötte maken så tänker jag på hur lyckligt lottad jag är. Om jag känner att jag måste planera och styra och ställa så är det för att det där Jag(et) kräver det, inte dom. Våra ungar är väldigt självgående om jag lyssnar på hur många andra har det. Redan i späd ålder har de t ex sett till att komma upp på mornarna och iväg till skolan - med allt som ska tas med - på egen hand. OK, nån gång har jag frågat i förbifarten om "det och det" är med, men jag känner inte att jag måste. Jag litar på dem. De tycker det är konstigt att kompisarnas mammor (för det är oftast de) packar väskor, hos oss har det aldrig varit så och de kan inte förstå varför inte alla sköter det själva *s*.

Barnen sköter det mesta hemma hos oss så jag behöver inte vara Städare, Tvättare eller Ihopplockare så ofta. Ansvar växer man av och dessutom slipper man få en chock när det är dags att flyga ur boet.
Och Mamman blir gladare, Tjötkärringen behöver inte visa sig så ofta. Hon överlämnar fler uppgifter till Medlaren istället, en trevligare version av TK.

Tror nog att jag trots allt missat någon titel men vad spelar det för roll?

Låt bli att sköta dig - få betalt på köpet

Lyssnade nyss på P4:s nyhetsinslag från Jönköping. Blodet började bulta rödare än nånsin i mina ådrar. Vad i h-e sa de? Hörde jag rätt?
Jajamen. Elever som inte får godkänt när de går ut nian kommer att få betalt för att gå i sommarskola. Eeeh? Hur tänkte man nu? Reportern frågade om det var nödvändigt att betala dem för att läsa. Jo, det ska motivera eleverna till att studera och läsa in sina betyg sa snubben *(vem det nu var, får väl lyssna nästa gång igen). Men... hade det inte varit bättre med motivation INNAN de slutade skolan? Och hur känns det för de elever som faktiskt har skött sig och klarat sina betyg? Lite avigt, va? Vad ger det för signaler?
Självklart ska man få hjälp och stöd om man av någon anledning inte grejat alla betyg, men det här känns inte rätt väg att gå.

*Uppdatering: Mats Gren, moderat kommunalråd i Jönköping

Egna företagare har det bra

Tänk, det finns inga som har det så bra som egna företagare. Om man frågar dem som vet. Ni vet, de där som tror att man kan dra av allt på firman. Moms behöver man ju aldrig betala, så gööött!!!

Småföretagare är nog den sort som har det allra bäst. Aldrig någonsin behöver de jobba mer än de stipulerade 40 timmarna i veckan. Inget slitande i sitt anletes svett för att få allt att gå ihop. Alltid hemma i tid, aldrig någon som stör efter arbetstid. Inga sömnlösa nätter när momspengar fladdrar förbi tillsammans med de ljuva arbetsgivaravgifterna. Vingklädda och rakethastighetssnabba försvinner de mot horisonten, svårfångade strax innan den tolfte. Men det har småföretagaren bara hört talas om, sånt lider man ju inte av i drömvärlden som är den man befinner sig i.

Kan iofs bero på att man inte sover för man måste upp och kolla så att alla maskinerna går som de ska. Tur att man har dem som står där och håvar in pengar hela nätterna! Och tur att de aldrig går sönder och är så billiga i drift. Framförallt så är det en himla tur att man kan ta ut överpriser av kunderna, konkurrensen om dem är ju nämligen obefintlig.

Vissa månader kan man t o m ta ut lön!

Minsann, så bra har vi det.

Ja, det finns fördelar. Friheten att åka till tandläkare o dyl när som helst är en av dem. Bara att jobba igen senare. Egenstyrd arbetstid kallas det visst. Finns annat också, kommer bara inte på det just nu.

Men ni som vet, ni som tycker vi bara gnäller fast vi har det skitbra, ni har säkert förslag att komma med. Eller hur?

Den här mannen har verkligen kämpat för sitt företag och fick till slut rätt mot de stora drakarna. Men inte kan man väl begära en ursäkt bara så där? Hur skulle det se ut? Tänk, det kan ju bli moms på sånt. Rätt vad det är så är det uppe i 1,25 ursäkt och så kan vi ju inte ha det i landet Enkelt.

Från grått till svart

Inte blev det nån promenad, inte. Saker kom emellan. Jag lät dem komma emellan, helt enkelt. Istället har jag färglagt min dag med lite skrivande (alldeles för länge se'n...), tvättande, ihopskruvande av säng, plockat med kläder, sorterat papper, varit på jobbet en sväng och kollat till maskiner, grävt i trädgården, betalat räkningar. Bland annat.

Julia har bortamatch och vi var en av chaufförerna så det blev bara minstingen Nora och jag hemma. Så tyst. Laga mat och äta bara två stycken känns underligt. Efter vårt maskingrejande (hon föreslog att hon kan jobba extra på helgerna men nej, det får vänta några år *s*) lagade vi mat ihop och se'n myste vi i soffan med högläsning. Jisses, minns inte när jag läste för nån av ungarna sist!

Nu sover hon sött och fotbollsgänget är på väg hem efter en 5-5-match. Det grå har hängt med hela dan men nu är åtminstone min knopp svart igen efter ett halvårs kämpande för att få allt mörkbrunt.

Lika svart som McDonalds samvete lär det dock aldrig bli. Sitter precis och kollar på det utan att förvånas det minsta.

Grått

Ute och inne. Vad göra för att sätta färg på tillvaron? Orkar inte trängas i blomsteraffärer. Färgen jag skulle behöva köpa är inte ens en färg. Vit. Till att måla gamla möbler med. Och jag orkar inte trängas där, heller.

Har nog egentligen inte lust med nåt. Börjar väl med en kaffe då. Eller en promenad. Om jag orkar trängas i min garderob för att hitta nåt att sätta på mig.

Rallyradio i regnet

Gårdagens sol är som bortblåst. Idag vaknade vi till ett smattrande som stadigt ökar i styrka. Vi lyssnar på rallyradio och drömmer oss bort...
Jag saknar allt det där. Nästan. Vrålande motorer, avgaslukten, alla gliringar kombattanter emellan. Målgång efter att allt har stämt, noter och körning i ljuv förening. Svettig overall och fötter som vill ut ur blöta racingdojor. *suck*