Lite kan betyda så mycket

Ett utdrag från hur det kan se ut när man försöker blogga i mobilen i bussen på väg hem (skumpigt och med långa naglar på touchskärm...):

Visst är det alldeles ljuvligt kul att fylla i formulär och blanketter? Knte ens hag med min administrativa ådra tyvker att det är nån höjdare. Och då förståf jag ändå oftast vad dkm önsjas. Vad de vill ha gör onformatuon. Men vet ni? Jag kan bli tokih nör man suttiy ocj fyllt i en massa ruyot och så är det bars att yrycka på dista knappen kvar. Psra. Lägg till. PK. Ellet vad det nu syåt på den där knappkomoonenten.

Då! Då talar drn om att du inye fullt i rätt. Formater är gel. Perdonnummer. Telefonnummrr. You name it.

Hur svårt är dwt stg nämna det i damband med art fu skriver första gången??? En popuprita eller nedkrivning. Det är precis loka lätt som det låter!

Inte nog med att man dka skriva om det somvar fel. Noghänder det att resten ocksp töms...


Och "översättningen" lyder:


Visst är det alldeles ljuvligt kul att fylla i formulär och blanketter? Inte ens jag med min administrativa ådra tycker att det är nån höjdare. Och då förstår jag ändå oftast vad som önskas. Vad de vill ha för information. Men vet ni? Jag kan bli tokig när man suttit och fyllt i en massa rutor och så är det bara att trycka på sista knappen kvar. Spara. Lägg till. OK. Eller vad det nu står på den där knappkomponenten.

Då! Då talar den om att du inte fyllt i rätt. Formatet är fel. Personnummer. Telefonnummer. You name it.

Hur svårt är det att nämna det i samband med att du skriver första gången??? En popupruta eller annan sorts beskrivning. Det är precis lika lätt som det låter!

Inte nog med att man ska skriva om det som var fel. Nog händer det att resten också töms eller hur?

Börja om från början, börja om på nytt...

#blogg100, formulär, blanketter. felskrivning, blogga på bussen