Imorse hade jag två stycken upplevelser. Inget stort, bara telefonsamtal som skulle ringas, men det blev ändå lite av aha-upplevelser.
Den första var till den nya tjänsten för att anmäla frånvaro i skolan. Ena dottern ringde från sängen (!) till mig i soffan och kraxade att hon hade ont i halsen och kände sig febrig. OK, stanna hemma och kurera dig så ringer jag och sjukanmäler dig.
Tänk, jag hade varit förutseende nog att lägga in det numret i mobilen! Ringde och samtalet besvarades av en sån där härligt metallburksekande digital röst.
"Knappa in personens tiosiffriga personnummer, avsluta med fyrkant."
Jahapp, då gjorde jag det. Jag är faktiskt en sån som kommer ihåg ALLA mina familjemedlemmars personnummer, även utanför den allra närmaste kretsen, så det var inga problem. Trodde jag... "Personnumret är ogiltigt" tjötade metallrösten om flera gånger. Jag kollade och hittade inget fel, frågade t o m pappan som satt bredvid och han höll med (jag tror han var vaken...). Det var alltså hennes pappa, inte nån jag hittade på bänken på stationen, jag var fortfarande kvar i soffan. Knappade in exakt samma siffror och plötsligt var frånvaron anmäld. Jaja.
Nästa telefonsamtal var för att avboka en transport som jag vimsade med igår. Tittade på klockan. 06:57. Ja, jag testar.
Välkommen till DHL... For information in English, please press 9 (eller nåt)... Man skulle trycka nåt för att komma dit jag skulle och sen skulle man trycka ytterligare nåt. Gjorde så och EFTER det talar de om att deras öppettider är kl 07.00 till vad det nu var. Va? Hur smart är det? Ta upp mina dyrbara morgonminuter med att rabbla en massa knapptryckningar som leder mig fram till vadå? Intet. Välkommen tillbaka. Om typ 1,5 minut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!