söndag 9 januari 2011

Extremt viktigt meddelande
















Har sagt det förut och återkommit.
Nu är det dags på riktigt. Tror jag. Kryper in i gömmorna och jobbar där istället.
På ett eller annat vis blir det bättre. Kanske t o m på många.

En eventuell återkomst lär märkas. Sköt om er.

tisdag 4 januari 2011

Så gör jag!

Om jag blandar till lite olika ingredienser så kommer det att bli ett skitbra blogginlägg. Hör ni att jag anammat det positiva tänkandet inför år 2011? Här råkade jag först skriva positiva stänkandet och det kanske kunde varit rätt för det ramlar en massa sånt droppdrippdravel på en överallt ifrån.
Nytt År. Nya tag. Foten i kläm? Jajamensan!!!

Vaffödådå? Måste det tas nya tag och börjas om hela tiden? Kan man inte bara försöka hålla tag om det som finns? Tillräckligt svårt ibland när det glider hit och dit. Tycker jag.

Jag fortsätter som vanligt jag. Byter ut en nolla mot en etta, bara. Något jag än så länge klarat av hela detta året. Fortsatt positivt tänkande? Hmmm.

Julen, som både plockades upp och ner av barnen, är över. Skönt. Kom just på att det ligger en skinka och väntar på ett ställe där det inte letas så ofta. Måste nog ta hand om den. Får låtsas att det är en vanlig helgskinka så ska den nog gå ner.

Nä, jag struntar i detta, det blir inte nåt av det. Hopp o lek!

onsdag 29 december 2010

Nacka Alma

Vilket slöseri... Dessa almanackor som nästan varenda leverantör skickar ut när ett nytt friskt år närmar sig. Jag har redan förpassat 10-15 stycken till runda arkivet. Tanken är säkert så god som någon men hörni... Om jag vill ha en almanacka så köper jag mig det. Då kan jag välja vilka bilder som ska förekomma också (här finns plats för fritt fantiserande för er som läser detta...). Eller så kör jag en vanlig, trist (?) där dagarna bara består av datum, namnsdagar och rader för att skriva på.
Så tack, men nej tack. Kanske kan ni istället skicka de pengar det kostar er att trycka och distribuera? Det skulle jag kunna säga Ja tack till. Självklart bara för att bidra till miljötänkandet.

, ,

måndag 27 december 2010

Vad kvinnor vill ha

Det tar på krafterna att agera Florence Nightingale så igår kväll fastnade jag vid TV:n. Lyckades skapa mig en liten miniplats bland dem som låg utfläkta med täcken och kuddar, så liten att det inte ens gick att zappa för att byta kanal. Typ.

I vilket fall som helst så blev det Mel Gibson som fick min uppmärksamhet till slut, filmen "Vad kvinnor vill ha" (eller nåt liknande i alla fall). Jag tror jag har sett delar av den innan men som sagt; zappa var för ansträngande. Speciellt som utbudet var skralare än någonsin. Varför anstränga sig då?

I filmen råkar han ut för elektriska händelser som ger honom den - tveksamt goda? - egenskapen att han kan höra/läsa kvinnors tankar. Förfärad i början men snart förtjust över att kunna dra fördelar av det.

Vad tror ni om det? Skulle det vara nåt? Tänk om alla kunde läsa varandras tankar. Skulle världen vara en bättre plats? Eller skulle krigs- och slagsmålsfrekvensen öka?
Skulle man överhuvudtaget våga träffas och umgås? Jobba? Nu låter det som att jag är rädd för att andra ska få veta vad jag tänker men det är inte så jag funderar. Nä, inte alls.

Vore det inte enklare om alla redan från början fick veta vad vi tycker om varandra? Tänk att få slippa alla dessa spel som förekommer. Alla falska leenden och kramar. Varför låtsas?
Jag är en sån där som har väldans svårt för det. Jag tror mig vara en ganska god människokännare och mina känselspröt vibrerar i spänningsluften och visar mig tydligt när någon inte gillar mig. Av vilken anledning det vara må. På samma sätt sänder jag säkert ut motsvarande åt andra hållet. Förhoppningsvis utan att låtsas som att det är tvärtom.
Respekt för att man är olika går jag med på (och kräver). Fjäsk och ytlighet; att segla under falsk flagg - det går bort.

Därifrån till att läsa tankar... Hmmm... Nja...



, ,

söndag 26 december 2010

Loftets nackdelar

Just nu kan jag meddela att det finns vissa nackdelar med loftsäng. Förutom svårigheterna att bädda smidigt. Den sysslan överlåter jag oftast med varm hand till dem som använder sig av dylika föremål, så det är inget som ger mig sömnlösa nätter.
Däremot kan magsjuka i kombination med hög säng ställa till med vissa besvär. Rekommenderas inte.

Tre fjärdedelar av hemmavarande familjemedlemmar befinner sig - sedan igår kväll - i säng- och soffläge efter att ha kört buss stora delar av natten. Den kvarvarande - som förhoppningsvis kommer att fortsätta vara det - sköter brasvärmande, brödrostande, panntorkande och diverse annat som kan krävas. Låter dessutom tvättmaskinen jobba för högtryck.

Lite trist att det sammanfaller med halvering av fungerande toalett också...

Men solen skiner :-)


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

fredag 24 december 2010

Barra jag och Barra Grangren

Kikar in en snabbis för att tala om att jag inte alls missat att det är jul. För bara ett par-tre år sen skulle jag med glädje hoppat över den. Lätt som en plätt. Som värsta Stefan Holm skulle jag kastat mig över ribban. Ingen jul för mig, tack. Av rutiga skäl och randiga orsaker.
Nu har jag blivit vuxen.
Jag inser att det handlar om att ta dagen som den kommer. Pynta? Javisst, barn, plocka fram och färdigställ det ni vill ha. Laga mat? Kan vi väl. Äta bör man. Klappar? Jadå, i måtta och i tid.
Jag har myst hela december. Gråtit över luciatåg och blinkat mot fladdrande ljus. Tänt brasor och bastat. Tagit det lugnt.

Idag är den här, den Stora Dagen. Maken och jag smög upp i ottan för att ensamma se sista delen av julkalendern, med kaffet i högsta hugg. Dagen flyter på. Små funderingsstunder emellanåt men jag hänger med. Kvällen ska avnjutas hemmavid. Vi ska öppna klappar med barnen och sen blir det bastun. Äta gott och bara vara.

Jag önskar er alla en riktigt härlig jul. Ta den för vad den är. En dag som alla andra. Kanske lite extra tid för eftertanke över vad vi har. Vad vi önskar oss av vårt liv.

Julekramar anses härmed skickade!
Julen 2009 med mindre snö än nu...

fredag 17 december 2010

Billigt och killigt


Råkade hitta denna text på ett kvitto som låg på mitt skrivbord. Varor beställda av en kvinna (moi) och hämtade av en annan (svärmor). En hon som utförde beställningen också.
Man kan ju undra... Var är killarna? Har de fest eller?

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails