Se'n finns det några andra, exempelvis detta... Jag skulle aaaaaldrig behandla en tandkrämstub på det här sättet. Åtminstone inte utan att jämna ut den efteråt. Gäller även andra sorter, som t ex majonäs och skinkost. Kaviar ger jag blanka den i, det är ju äckligt! Fast så får man inte säga, nä... Jag menar ju att det är mindre gott.
Hade jag bott själv hade det inte sett ut så här i min hall. Jag skulle ju inte haft foppatofflor på golvet. Inte nån annanstans heller för den delen.
Men jag är glad att de här tecknen finns, det betyder att jag inte behöver vara ensam. Jag får slåss om utrymmet i badrummet på mornarna. Jag behöver inte samla disk i en vecka för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att köra diskmaskinen. Jag har någon som ropar "Maammmmaaaaaaaaaaaa!" så fort jag öppnar en bok eller sätter mig vid datorn. Slipper ligga och oroa mig för ljudet av mustassar på vinden eller väggar som knäpper, jag hör inte det över alla snarkningar.
Och vet ni? Det går alldeles utmärkt att be nån av dem som brer ut sig eller knölar tuber att åtgärda det. Eller (om man råkar ha en bra dag) så skänker man en tacksamhetens tanke till att de faktiskt finns, under tiden man på egen hand smeker tillbaka tandkrämen till rätt ände eller plockar in skorna dit de ska.
Älskar er familjen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!