På tre (3!) år har jag klarat mig från förkylningar. Ända sedan jag skippade bröd, pasta och en massa annat sånt som fyllde min vardag. Speciellt tallriken då, det var inte precis så att jag hade madrassen fylls med penne rigate eller tortellini om nu nån fick för sig det.
Den enes bröd den andres död. Lite så kan det kännas när jag numera mår så mycket bättre.
Ständiga bihåleinflammationer (varenda gång Mr Cold knackade på...) har t ex vikit hädan. Det har funnits dagar då halsen har bränt och värkt men det har aldrig blivit täppt näsa eller pannvärken från helvetet. Dessutom har det försvunnit snabbt som en avlöning en kväll på krogen/storhandling på Gekås (välj det som passar).
Igår lullade jag omkring lite i smådimma (kallas det dis då?) och skyllde det på helgen med tillhörande sömnbrist och på att jag var låg på grund av saknaden efter fadern som skulle fyllt år.
Kvällen som skulle fyllts med träning tillbringades tomt gloende på hockey istället och sängen äntrades tidigt. Idag vaknade jag med en hals som skulle kunna tjänstgöra som extra fyllning i nån kudde eller nåt, så tjock känns den. Jag är nästan lite täppt i näsan. Bara nästan.
Men NÄÄÄÄÄÄ, inte! Jag ska ju på fest i Hufvudstaden och träffa en hel massa goa människor, jag har sett fram emot detta lääääänge. Jubilaren måste få ett IRL-bevis på det jag så vänt och smygande ringde och talade om en kväll (natt???) för ett tag sen. Hon har ju t o m ordnat säng som är tillräckligt lång... Ja, fråga mig inte *s*
Så vad göra? Låtsas som att det regnar? Nja, hittar inget paraply. Och förresten, jag befinner mig ju inomhus för det mesta. Bara jobba på som vanligt och bälga vatten kombinerat med extrastarka krumilurpiller? Vila? Ja, jag tänker testa! Träningen får vänta tills den luriga krypkänslan försvinner.
Vik hädan du hemska. Jag vinner på envishet. Inget ska stoppa detta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!