För ett tag sen så tog jag ett STORT beslut. Ett sånt där som man kan ta lite lättvindigt ibland, med en klackspark, och sen har man "glömt" det igen ett par dagar senare. Bara för att det låter så bra. Så enkelt. Just när man lovar sig själv just det där. Sen visar det sig - åter igen - att det är såååå himla svårt att leva efter...
Beslutet jag tog? Jag ska försöka sluta gnälla och istället lirka fram en gnutta positivt tänkande. I varje eländesdeg kan man hitta ett litet korn av ljus. Som den glade bagaren sa! Vilken jäkla bagare undrar ní förstås nu. Eller hur? Inte fasiken vet jag, det lät bra, bara :-)
I detta positiva grubblande ska det ingå att sluta reta mig på småsaker. Speciellt såna som andra ägnar sig åt. Sånt som egentligen inte spelar ett skit roll. Som att nån sörplar sitt kaffe så att nackhåren reser sig. Eller att det ligger hårnålar precis överallt där det inte ska. Att det står en massa skor i vägen i hallen. Äsch, ni vet. Skitsaker!
Det allra, allra viktigaste är dock detta; INGEN ska få mig att må dåligt. Jag ska helt enkelt inte tillåta det. För visst är det jag som bestämmer det, jag som stoppar de negativa tankarna från att växa. Jag släpper inte in dem helt enkelt!. Är det så att någon tycker illa om den jag är eller det jag gör, låt dem göra det då. Jag vet vad jag är värd och vem som spelar roll i mitt liv. Detta liv jag bara har ett av (vad jag vet än så länge...) ska minsann inte ödslas på värdelöst energitagande (eller givande, beroende på hur man ser det...). Inte i någon form.
Lätt sagt. Svårt gjort. Det är i alla fall det jag satsar på nu och framåt.
Exempel? Hade bråttom iväg och luggen i ansiktet. Där, mitt på golvet, låg en hårnål. "Vad bra, då slapp jag gå genom halva huset för att hämta en sån!"
Kommer trött från jobbet och hittar femtielva par skor i hallen. Stannar upp och tar ett djupt andetag... "Åh, vad härligt! Vilken massa goa människor jag får träffa nu! Rikedom på skor är rikedom på barn och vänner :-)"
Imorse kändes det lite tufft när jag vaknade med munnen full av en styck katt (Frans Eskil har börjat bli lite väääl matte-kelen). Spottade och fräste lite innan jag sträckte på mig och tänkte att det var skönt att det var fredag. Fast det var det ju inte! En vanlig sketen torsdag som dessutom randades snöberikad... Då gällde det att samla mod. "Ja, vad bra! En extra dag att hinna med allt det som är så bråttom..."
Som sagt; jag jobbar på det!
positivitetsminister, tänk positivt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du lämna ett bevis på att du varit här? Vad kul, kommentarer är väldigt, väldigt välkomna!