Måndag 0,75 PW
Tisdag 0,75 tim styrka
Onsdag 0,75 tim PW+
0,25 tim styrka
Torsdag 0,75 tim styrka
Fredag 0,75 PW
Lördag Kurs
Söndag Kurs
Totalt: 4 tim
tisdag 20 mars 2012
torsdag 15 mars 2012
Snacka om vardagsmotion!
Ni vet det där med träningen. Eller hur? Jag brukar ju nämna den ibland :-) I alla fall, det kan ju vara lite svårt att få till den emellanåt. Tiden och annat...
Nu har jag börjat tänka träning i det mesta jag gör, speciellt på jobbet. Varför ta trucken och köra fram hela pallen när man kan gå flera gånger och samtidigt bära på tyngder? Nu pratar vi påfyllning av stänger till svarvarna, byta bitar i fler-op:arna är inte riktigt försvarbart att göra på det viset. Då hade konken varit aktuell för länge sen.
Men nu njuter jag av att bära stänger fram till stångmagasinen. Ibland blir det extra bonus när de måste slipas först också, fler bär- och lyftmoment. Allra bäst är det med 50- eller 60-millimetersstänger, det är liksom lite lönt när det är 15-20 kg på varje. Är det tunnare så gäller det att ta så många som möjligt så det kan bli lite arm- och axelträning på vägen :-)
Det märks skillnad på styrkan också. Nu behöver jag inte krypa till korset (för som någon kanske anar/vet är jag inte den som ber om hjälp i första taget...) och hämta maken när det ska lossas på bultar o dyl som han har dragit åt. Nu tar jag i lika mycket som förr men skillnaden är att det lossnar. Plus att han minsann också får ta i när jag dragit åt *fniss*
Närmar mig mer och mer ett gymkort också... Har haft svårt att motivera mig till det men det börjar (nästan) kännas som ett måste om jag ska komma dit jag vill...
Nu har jag börjat tänka träning i det mesta jag gör, speciellt på jobbet. Varför ta trucken och köra fram hela pallen när man kan gå flera gånger och samtidigt bära på tyngder? Nu pratar vi påfyllning av stänger till svarvarna, byta bitar i fler-op:arna är inte riktigt försvarbart att göra på det viset. Då hade konken varit aktuell för länge sen.
Men nu njuter jag av att bära stänger fram till stångmagasinen. Ibland blir det extra bonus när de måste slipas först också, fler bär- och lyftmoment. Allra bäst är det med 50- eller 60-millimetersstänger, det är liksom lite lönt när det är 15-20 kg på varje. Är det tunnare så gäller det att ta så många som möjligt så det kan bli lite arm- och axelträning på vägen :-)
Det märks skillnad på styrkan också. Nu behöver jag inte krypa till korset (för som någon kanske anar/vet är jag inte den som ber om hjälp i första taget...) och hämta maken när det ska lossas på bultar o dyl som han har dragit åt. Nu tar jag i lika mycket som förr men skillnaden är att det lossnar. Plus att han minsann också får ta i när jag dragit åt *fniss*
Närmar mig mer och mer ett gymkort också... Har haft svårt att motivera mig till det men det börjar (nästan) kännas som ett måste om jag ska komma dit jag vill...
tisdag 13 mars 2012
Jag önskar
Ibland önskar jag att jag fick önska mig lite vad som helst. Gör inte ni?
Då menar jag inte bara sånt som att alla krig ska ta slut och att vem det nu är som ersatt Lars-Gunnar Björklund ringde och grattade mig till storkovan. Här tror jag mina barn tittar på varandra och ser frågande ut; Vem är Lars-Gunnar Björklund och varför skulle han ringa????
Jag kan t ex önska...
- att jag tar tag i pappershögen (som egentligen är det lilla problemet i det utrymme där den befinner sig) och trollar in den i pärmar.
- att mina träningstimmar ökar i samklang med mina muskler. För om de inte gör det så blir det inte lätt att få till volymen. Måste (=vill) öka öka öka!
- att det snart ljusnar klockan fem så jag kan börja med mina sköna morgonpromenader.
- att de av mina barn som behöver/kan jobba får sommarjobb
- att någon i detta nu reser sig upp och hämtar ett par skalade ägg till mig så att jag slipper sitta hungrig i soffan. Denna någon får gärna passa på att ladda bryggaren tills i morgon bitti och gå och duscha åt mig.
- att jag återigen kan få inspiration till lite roliga, intressanta blogginlägg som någon orkar läsa.
Såna små, enkla saker, kan jag önska mig. Istället för de som är riktigt viktiga. Som att jag önskar att min mamma kunde slippa sin värk i några timmar, att mina barn alltid ska få vara friska och lyckliga, att världen ska bli en bra plats för alla...
Man kan alltid önska...
Önska, leva på hoppet
Då menar jag inte bara sånt som att alla krig ska ta slut och att vem det nu är som ersatt Lars-Gunnar Björklund ringde och grattade mig till storkovan. Här tror jag mina barn tittar på varandra och ser frågande ut; Vem är Lars-Gunnar Björklund och varför skulle han ringa????
Jag kan t ex önska...
- att jag tar tag i pappershögen (som egentligen är det lilla problemet i det utrymme där den befinner sig) och trollar in den i pärmar.
- att mina träningstimmar ökar i samklang med mina muskler. För om de inte gör det så blir det inte lätt att få till volymen. Måste (=vill) öka öka öka!
- att det snart ljusnar klockan fem så jag kan börja med mina sköna morgonpromenader.
- att de av mina barn som behöver/kan jobba får sommarjobb
- att någon i detta nu reser sig upp och hämtar ett par skalade ägg till mig så att jag slipper sitta hungrig i soffan. Denna någon får gärna passa på att ladda bryggaren tills i morgon bitti och gå och duscha åt mig.
- att jag återigen kan få inspiration till lite roliga, intressanta blogginlägg som någon orkar läsa.
Såna små, enkla saker, kan jag önska mig. Istället för de som är riktigt viktiga. Som att jag önskar att min mamma kunde slippa sin värk i några timmar, att mina barn alltid ska få vara friska och lyckliga, att världen ska bli en bra plats för alla...
Man kan alltid önska...
Önska, leva på hoppet
Mindre rörligt v 10
Hmmm... huvudvärken... Say no more...
Måndag
Måndag
Tisdag 0,5 tim promenad
Onsdag 1,25 tim promenad
Torsdag
Fredag
Lördag 0,75 tim styrka
Söndag 1,25 tim promenad
Totalt: 3,75 tim
torsdag 8 mars 2012
Positivitetsminister - bra eller dåligt?
För ett tag sen så tog jag ett STORT beslut. Ett sånt där som man kan ta lite lättvindigt ibland, med en klackspark, och sen har man "glömt" det igen ett par dagar senare. Bara för att det låter så bra. Så enkelt. Just när man lovar sig själv just det där. Sen visar det sig - åter igen - att det är såååå himla svårt att leva efter...
Beslutet jag tog? Jag ska försöka sluta gnälla och istället lirka fram en gnutta positivt tänkande. I varje eländesdeg kan man hitta ett litet korn av ljus. Som den glade bagaren sa! Vilken jäkla bagare undrar ní förstås nu. Eller hur? Inte fasiken vet jag, det lät bra, bara :-)
I detta positiva grubblande ska det ingå att sluta reta mig på småsaker. Speciellt såna som andra ägnar sig åt. Sånt som egentligen inte spelar ett skit roll. Som att nån sörplar sitt kaffe så att nackhåren reser sig. Eller att det ligger hårnålar precis överallt där det inte ska. Att det står en massa skor i vägen i hallen. Äsch, ni vet. Skitsaker!
Det allra, allra viktigaste är dock detta; INGEN ska få mig att må dåligt. Jag ska helt enkelt inte tillåta det. För visst är det jag som bestämmer det, jag som stoppar de negativa tankarna från att växa. Jag släpper inte in dem helt enkelt!. Är det så att någon tycker illa om den jag är eller det jag gör, låt dem göra det då. Jag vet vad jag är värd och vem som spelar roll i mitt liv. Detta liv jag bara har ett av (vad jag vet än så länge...) ska minsann inte ödslas på värdelöst energitagande (eller givande, beroende på hur man ser det...). Inte i någon form.
Lätt sagt. Svårt gjort. Det är i alla fall det jag satsar på nu och framåt.
Exempel? Hade bråttom iväg och luggen i ansiktet. Där, mitt på golvet, låg en hårnål. "Vad bra, då slapp jag gå genom halva huset för att hämta en sån!"
Kommer trött från jobbet och hittar femtielva par skor i hallen. Stannar upp och tar ett djupt andetag... "Åh, vad härligt! Vilken massa goa människor jag får träffa nu! Rikedom på skor är rikedom på barn och vänner :-)"
Imorse kändes det lite tufft när jag vaknade med munnen full av en styck katt (Frans Eskil har börjat bli lite väääl matte-kelen). Spottade och fräste lite innan jag sträckte på mig och tänkte att det var skönt att det var fredag. Fast det var det ju inte! En vanlig sketen torsdag som dessutom randades snöberikad... Då gällde det att samla mod. "Ja, vad bra! En extra dag att hinna med allt det som är så bråttom..."
Som sagt; jag jobbar på det!
positivitetsminister, tänk positivt
Beslutet jag tog? Jag ska försöka sluta gnälla och istället lirka fram en gnutta positivt tänkande. I varje eländesdeg kan man hitta ett litet korn av ljus. Som den glade bagaren sa! Vilken jäkla bagare undrar ní förstås nu. Eller hur? Inte fasiken vet jag, det lät bra, bara :-)
I detta positiva grubblande ska det ingå att sluta reta mig på småsaker. Speciellt såna som andra ägnar sig åt. Sånt som egentligen inte spelar ett skit roll. Som att nån sörplar sitt kaffe så att nackhåren reser sig. Eller att det ligger hårnålar precis överallt där det inte ska. Att det står en massa skor i vägen i hallen. Äsch, ni vet. Skitsaker!
Det allra, allra viktigaste är dock detta; INGEN ska få mig att må dåligt. Jag ska helt enkelt inte tillåta det. För visst är det jag som bestämmer det, jag som stoppar de negativa tankarna från att växa. Jag släpper inte in dem helt enkelt!. Är det så att någon tycker illa om den jag är eller det jag gör, låt dem göra det då. Jag vet vad jag är värd och vem som spelar roll i mitt liv. Detta liv jag bara har ett av (vad jag vet än så länge...) ska minsann inte ödslas på värdelöst energitagande (eller givande, beroende på hur man ser det...). Inte i någon form.
Lätt sagt. Svårt gjort. Det är i alla fall det jag satsar på nu och framåt.
Exempel? Hade bråttom iväg och luggen i ansiktet. Där, mitt på golvet, låg en hårnål. "Vad bra, då slapp jag gå genom halva huset för att hämta en sån!"
Kommer trött från jobbet och hittar femtielva par skor i hallen. Stannar upp och tar ett djupt andetag... "Åh, vad härligt! Vilken massa goa människor jag får träffa nu! Rikedom på skor är rikedom på barn och vänner :-)"
Imorse kändes det lite tufft när jag vaknade med munnen full av en styck katt (Frans Eskil har börjat bli lite väääl matte-kelen). Spottade och fräste lite innan jag sträckte på mig och tänkte att det var skönt att det var fredag. Fast det var det ju inte! En vanlig sketen torsdag som dessutom randades snöberikad... Då gällde det att samla mod. "Ja, vad bra! En extra dag att hinna med allt det som är så bråttom..."
Som sagt; jag jobbar på det!
positivitetsminister, tänk positivt
onsdag 7 mars 2012
Número nueve
Veckan som gick var rätt OK rörelsemässigt, får leva lite på det eftersom huvudet dunkar som jag vet inte vad denna veckan och tar bort lite av träningslusten... Än så länge har det bara blivit promenader av skiftande längd och fart, lite beroende på andra åtaganden i form av modevisning o dyl. Idag blev det en dryg 8-kilometare där jag höll på att blåsa bort (Mössa, vad är det???). Alltså, jag veeeet att man inte blir mer markbunden med mössa men det hjälper till att hålla huvet kallt. Nej, varmt var det, ja!
Blåsten och kylan gjorde mig snurrigare än vanligt, höll på att trilla när jag klev in genom dörren hemma. Då var det ändå inte alla som var hemma och hade strött ut pjucks innanför dörren :-)
Kvällen har sedan ägnats åt mat- och ugnslagning. Maten är biffar i gottig sås som vi ska ha imorgon och den andra lagningen var luckan till ugnen som "råkade" lossna när dotera skulle vara hjälpsam och se till så att det enerverande skorrandet försvann. Tyst blev det. Åtminstone på spisljudet.
Nu är det klart och med andra ord har jag mer tid över till träning imorgon. Konstaterar jag nöjt men lite uppgivet. Vill ju inte skjuta upp saker egentligen. Men, nu är det som det är. Imorgon är en annan dag!
Måndag 0,75 tim promenad
Blåsten och kylan gjorde mig snurrigare än vanligt, höll på att trilla när jag klev in genom dörren hemma. Då var det ändå inte alla som var hemma och hade strött ut pjucks innanför dörren :-)
Kvällen har sedan ägnats åt mat- och ugnslagning. Maten är biffar i gottig sås som vi ska ha imorgon och den andra lagningen var luckan till ugnen som "råkade" lossna när dotera skulle vara hjälpsam och se till så att det enerverande skorrandet försvann. Tyst blev det. Åtminstone på spisljudet.
Nu är det klart och med andra ord har jag mer tid över till träning imorgon. Konstaterar jag nöjt men lite uppgivet. Vill ju inte skjuta upp saker egentligen. Men, nu är det som det är. Imorgon är en annan dag!
Måndag 0,75 tim promenad
Tisdag
Onsdag 0,75 tim promenad,
0,75 tim styrka
Torsdag 0,75 tim promenad,
0,75 tim styrka
Fredag
Lördag
Söndag 0,75 tim promenad
0,75 styrka
Totalt: 5,25 tim
torsdag 1 mars 2012
Bara så ni vet...
Jag har haft ett ofrivilligt uppehåll men är på G igen. Körde ett tungt pass igår, det sitter som molande värk i armar, rygg och ben. Gött!
Dessutom så har guben min börjat hänga på i skogen och drar ut mig när jag tvekar. Vi brukar gå direkt efter jobbet innan man kommer in i kvällströttheten och det gör gott att få lite luft innan det blir kvälla.
Jag brukar träna nån timme efter maten i vanliga fall men igår passade det bättre att ta passet direkt efter skogsrundan eftersom det var lite annat som skulle fixas sen. Tränade, åt och slappade lite. När det närmade sig min vanliga träningstid så sneglade jag på klockan och lekte med tanken att strunta i träningen. Tills jag kom på att anledningen till min extra kroppsliga trötthet var att jag redan hade tränat...
Virrhöna!
Dessutom så har guben min börjat hänga på i skogen och drar ut mig när jag tvekar. Vi brukar gå direkt efter jobbet innan man kommer in i kvällströttheten och det gör gott att få lite luft innan det blir kvälla.
Jag brukar träna nån timme efter maten i vanliga fall men igår passade det bättre att ta passet direkt efter skogsrundan eftersom det var lite annat som skulle fixas sen. Tränade, åt och slappade lite. När det närmade sig min vanliga träningstid så sneglade jag på klockan och lekte med tanken att strunta i träningen. Tills jag kom på att anledningen till min extra kroppsliga trötthet var att jag redan hade tränat...
Virrhöna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
LinkWithin
