Barra jag och Barra Grangren

Kikar in en snabbis för att tala om att jag inte alls missat att det är jul. För bara ett par-tre år sen skulle jag med glädje hoppat över den. Lätt som en plätt. Som värsta Stefan Holm skulle jag kastat mig över ribban. Ingen jul för mig, tack. Av rutiga skäl och randiga orsaker.
Nu har jag blivit vuxen.
Jag inser att det handlar om att ta dagen som den kommer. Pynta? Javisst, barn, plocka fram och färdigställ det ni vill ha. Laga mat? Kan vi väl. Äta bör man. Klappar? Jadå, i måtta och i tid.
Jag har myst hela december. Gråtit över luciatåg och blinkat mot fladdrande ljus. Tänt brasor och bastat. Tagit det lugnt.

Idag är den här, den Stora Dagen. Maken och jag smög upp i ottan för att ensamma se sista delen av julkalendern, med kaffet i högsta hugg. Dagen flyter på. Små funderingsstunder emellanåt men jag hänger med. Kvällen ska avnjutas hemmavid. Vi ska öppna klappar med barnen och sen blir det bastun. Äta gott och bara vara.

Jag önskar er alla en riktigt härlig jul. Ta den för vad den är. En dag som alla andra. Kanske lite extra tid för eftertanke över vad vi har. Vad vi önskar oss av vårt liv.

Julekramar anses härmed skickade!

Julen 2009 med mindre snö än nu...

Billigt och killigt

Råkade hitta denna text på ett kvitto som låg på mitt skrivbord. Varor beställda av en kvinna (moi) och hämtade av en annan (svärmor). En hon som utförde beställningen också.
Man kan ju undra... Var är killarna? Har de fest eller?

Snyggare för varje gång?

Trött och ganska sleten? Ja.
Då kan man roa sig med denna uppiggande läsning. Enligt en mycket seriös och naturligtvis alldeles rättvisande undersökning så föder vackra kvinnor oftast döttrar.

Hur vacker måste inte jag vara då? Fyra styckna, varav två på en gång. Va? Att den förste var - och faktiskt fortfarande är - en son, måste vara en miss på nåt vis. Han är iofs ett måndagsexemplar. Född en måndag, alltså. Tjejerna är alla födda på lördagar. Är det inte lite underligt?

Lite kul är också att alla - utom den sista som fick slutsiffra 2 (slog över där)- är födda på en minut som slutar på 1.
7.41, 5.41, 12.01 och 12.11.

Värsta kocken

Jag blir mer och mer förtjust i att laga mat ju äldre jag blir. Svänga ihop grejer är kul! Jag skulle minsann kunna tänka mig att flytta till ett varmare land och han en liten restaurang med precis lagom gästantal så man slapp stressa med köttsaften stänkande i pannan.

Om man har rätt ingredienser till hands är det kul, vill säga.
De saker som jag vill ha att blanda när jag ska laga mat är:
Tid
Lust
Folk att laga till. Nej, inte att laga till - åt. Nej, jag åt dem inte... Äsch, det blev ju rena soppan men ni fattar nog. :-)

Plus relativt välfyllda skåp, förstås. Åtminstone så att det finns mer än ett alternativ att välja på.

Jag ställer klockan på tidigt fast jag inte jobbar för tillfället, det är rätt skönt att komma upp på mornarna,
tycker jag. Mysa med tända ljus och kaffe, lite julkalender med minstingen och trötta muttranden från den äldste (två minuter innan han drar iväg vid sextiden...). De där emellan har ju annat att göra, mycket som ska fixas innan man är skolredo. Ju. De drar ju tidigt också, långt innan julkalendern tar sin start. Vad gillar ni årets kalender? Jag tycker den är rätt kul och verkar passa flera åldrar. T o m medelålders tröttmammor :-)

Dagens duktighetspoäng (dryper av ironi här...):
Köttbullar (körde dem i ugnen eftersom det enligt mitt tyckande är dödens tråkigt att steka så många), en fläskkarréstek med katrinplommon har tagit ugnen i besittning inför kvällens middag och på spisen står en stor balja gulaschsoppa och puttrar. Plus att ungarnas potatis redan är skalad. Allt detta klart strax efter nio och dagen fri till annat! Hajjeluva!

Solen skiner så det får bli en promenad nu och en till i eftermiddag när minstan kommer hem igen. Vi ska ut på jakt.

Läs även andra bloggares åsikter om matlagning, köttbullar, julkalendern

Snälla julen, kom nu!

Annars måste jag slänga mina julstjärnor. I år igen.
Bladen ramlar trots följande av skötselråd.
Jag har delegerat ut blomsnacket till katten. Kan det vara nåt han ätit?

Hallååå, floristdöttrar! Vad gör er mamma för fel????

Läs även andra bloggares åsikter om julstjärna, skötselråd, prata med blommor

Lysande tårar

Det går ju bara inte att låta bli. Det vattnas i ögonen... Saltvattnet stiger och vill svämma över när man ser avkommorna i Luciatåget.

I år var det bara två firanden, övriga döttrar och son har inget sånt mer...


Läs även andra bloggares åsikter om Lucia, rörande, tårar, snyft

Sen svinalängereaktion

Svinalängorna av Susanna Alakoski är ju en bok som man pratat om sedan den kom. "Alla" har läst den och har nåt att säga, mestadels positiva saker.

Jag tillhör snart denna "alla"-grupp, bättre sent än aldrig.
Råkade träffa på Pernilla August och författaren i morgonsoffan häromda'n och blev nyfiken. Svärmor hade den i hyllan för omgående utlåning och nu är jag fast. 
Jag läser vidare, skrattar åt vissa partier och får ont i magen av andra.

Igår hade filmen premiär. Får se om det blir en titt så småningom.


Läs även andra bloggares åsikter om Svinalängorna, Susanna Alakoski, film, bok