Känslan av att lämna innan man lämnar

Du kan gå och vela hur länge som helst. "Ska jag söka nytt, säga upp mig, hitta på nå't annat?" I all oändlighet kan du vända och vrida på för- och nackdelar.

När du väl börjat fundera i de banorna så hittar du inte alltid tillräckligt med anledningar för att stanna.

Till slut kommer det. Beslutet.

Då händer det saker, minsann. Om det så är flera månader tills det är dags att sluta (som det var i min nuvarande situation) så är det ändå som att trycka på någon slags mental "Lämna-knapp" när du väl säger upp dig.

Plötsligt känner du dig utanför. Inte så mycket i början, men lite gnager det allt. Du kommer snart att vara en ex-anställd, en f d arbetskamrat. Din arbetsplats är inte längre densamma.
Trots att inget har ändrat sig så har allt förändrats.

Har du någon gång bytt arbete så vet du vad jag menar.

Du är nämligen redan på väg bort. Du klipper navelsträngen ett litet hack varje dag. Din hjärna ser dig som en "snart-borta"-figur och det som beslutas på arbetsplatsen berör inte längre dig. Visst känns det så? Ganska omgående?

Eller är det bara jag som fungerar så? Tror faktiskt inte det. Jag tror det är någon slags försvarsmetod för att stärka upp sig själv och sitt beslut. För visst är det så att även om beslutet är ditt eget - och i de flesta fall känns alldeles rätt och riktigt - så blir transportsträckan fram till det verkliga slutdatumet lite jobbigt?

Jobbarkompisarna planerar sin framtid, den på företaget där du inte längre kommer att vara med, och du hamnar lite i skymundan. Utanför. Helt naturligt hamnar dina tankar mer och mer på det ställe där du faktiskt kommer att finnas med. Din nya arbetsplats, den du valde framför den gamla.
Det känns som att du bara skulle vilja smita ut bakvägen. Snarast möjligt.

 



Trots att du fortfarande tycker om dina arbetskamrater. Trots att inget förändrats. Mer än du.
För det har du. Alla förändringar påverkar dig och ditt mående. Ditt liv. På gott och ont.
Och kanske, kanske, kan just bristen på förändring eller förbättring i arbetssituationen (inom överskådlig framtid) vara det lilla fröet som såddes och sedan slog ut i full blom?

Snart har jag den här perioden bakom mig. Fröna - de nya - ligger i drivbänken och växer till sig ett par veckor till. Sedan blir det gödsling så att de kan växa sig stora på annan plats :-)